Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Den heliocentriska världsbildens genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISK RUMSUPPFATTNING. DEN HELIOCENTRISKA VÄRLDSBILDEN. 131
Fig. 89. Tyko Brahe.
Detta skådespel, som eggat människorna till religiösa och vetenskapliga skapelser av
imponerande mått, är för den moderna genomsnittsmänniskan obekant; allt har
uppslukats av en oerhört förenklad upplaga av Copernicus’ abstrakta schema.
Den enda av Copernicus’ samtida, som verkligen på allvar protesterade av religiösa
skäl, var Luther. »Den narren», sade han om Copernicus, »vill vända ut och in på hela
astronomiens konst, men som den Heliga Skrift visar, så bjöd Josua solen att stå still
och icke jorden.» Denna Luthers invändning kan ju icke väga så särdeles tyngt i det
vetenskapliga sanningssökandets vågskål. Desto allvarligare vetenskapliga argument
restes så småningom mot den copernikanska världsbilden, ty den stämde icke stort
bättre än den ptolemaiska med vad man kunde iakttaga på himlavalvet.
Den store Tyko Brahe kunde icke förmås att
omfatta den copernikanska världsbilden. Av sina
observationer ansåg han sig ha letts till en helt annan
uppfattning. Enligt Tyko Brahes åsikt, vilken han
uppställt redan 1583, ehuru han först år 1588 lät
trycka den på Uranienborgs tryckeri, fick jorden
alljämt förbliva världens centrum, men de övriga
planeterna kretsa kring solen, vilken i sin tur liksom
månen kretsar kring jorden. Ser man fördomsfritt på
saken, måste man erkänna, att Tyko Brahes
världsbild är överensstämmande
med den copernikanska; bägge
beskriva i stort sett samma rörelser
hos himlakropparna; Copernicus
beskriver dem relativt ett på solen
beläget observatorium, medan Tyko
Brahe beskriver dem relativt ett
jordiskt observatorium.
Tyko Brahe var fullt medveten om att inga
astronomiska argument kunde avgöra mellan honom
och Copernicus. För honom kommo därför andra
synpunkter med vid bedömandet, icke minst religiösa,
synes det, men också dynamiska. Uti brev till
sin vän Rothman utvecklar Tyko Brahe dessa dynamiska argument emot tanken att
jordens väldiga klot skulle snurra runt ett varv om dygnet. Dynamiken hade emellertid
vid denna tidpunkt icke nått den utveckling, att den kunde ge ett från fördomar
befriat svar, utan man använde sådana dynamiska argument, som redan Ptolemaios
på sin tid utvecklat (jfr sid. 125). Den s. k. tröghetslagen blev icke någorlunda klart
formulerad förrän ett halvt sekel senare, och rörelsens orsaker och förlopp voro ganska
litet studerade. Centrifugalkraften, denna vid slungan utnyttjade dynamiska företeelse,
synes dock vid denna tid ha varit väl känd, och Tyko Brahe utnyttjar densamma som
argument mot jordens rotation, ty, ansåg han, roterar jorden så snabbt, böra alla föremål
slungas ut från jorden. Snabbheten i rotationen kan visserligen synas stor, eftersom
föremålen på jordens yta under ett dygn tillryggalägga en väg upp till 40 millioner meter,
d. v. s. 4 000 mil, men centrifugalkraftens storlek antager icke desto mindre rätt
blygsamma belopp, enligt vad Huygens 80 år senare visade, ty denna krafts storlek beror
även av cirkelrörelsens radie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
