Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Metersystemet och moderna längdmätningsmetoder - Skalor och enheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA MÄTMETODER. SKALOR OCH ENHETER.
135
var tolvdelningen ju även genomförd i naturlig anslutning till djurkretsens tolv
stjärnbilder, och därifrån torde den utan vidare överförts till den raka längdskalan.
Vid sidan av duodecimal- och dyadsystemen kunde man ha väntat sig ett par andra
system, quintal- och decimalsystemen, grundade på fem- och tiodelning, i nära anslutning
till människans sätt att räkna på fingrarna, men vid mätningar ha dessa system märkligt
nog först i vår tid kommit till större användning. Endast romarna tyckas ha haft en
antydan till ett dylikt måttsystem; hos dem utgjorde 5 fot en passus, och 5 • 5 • 5 • 5
eller 625 fot utgjorde ett stadium. Det numera allmänt använda metersystemet
kännetecknas av en konsekvent tiodelning, och därvid har man även infört vissa stavelser
för att lätt namngiva de olika delarna och mångfalderna; så ange deci-, centi-, milli-,
mikro- respektive tiondedel, hundradedel, tusendedel och milliondel, likaså ange deka-,
hekto-, kilo-, myria- och mega- respektive tiofaldig, hundrafaldig, tusenfaldig,
tiotusen-faldig och millionfaldig.
För att ett streckmåtts olika delningsstreck skola bliva lätt överskådliga, bruka de
göras olika långa, èå att de genom sina olika längder grupperas i tydligt särskiljbara
grupper. Antalet streck inom varje grupp karakteriserar därvid delningssystemet. Vid
duodecimalsystemet innehåller sålunda varje grupp 12 delstreck, och vid dess tillämpning
på uppdelning i fot, tum, linjer o. s. v. ha således de delstreck som särskilja de olika
fotlängderna en viss storlek, de delstreck som särskilja de olika tumlängderna däremot
en annan mindre storlek o. s. v. För att klart särskilja streckens olika längder låter
man dem stundom begränsas dels av skalans egen kant och dels av en därmed parallell
linje; även andra metoder komma till användning genom att strecken förses med
särskilda märken o. d. Mellan tvenne tumstreck ligga således 12 linjestreck, mellan tvenne
fotstreck likaledes 12 tumstreck och således 12*12 = 144 linjestreck. Genom
uppdelning av en linje i 12 sekunder, vardera om 12 terser, fortsättes denna delning
konsekvent mot allt mindre mått, och talen 12, 12 • 12 = 144, 12 • 12 • 12 .= 1 728, 12 • 12 • 12 •
• 12 = 20 736 motsvara dessa delningar, liksom vid decimalsystemet talen 10, 100,1 000,
10 000 göra det. Vid de större måtten aln och famn har man icke varit lika konsekvent
utan blandat upp 12-delningen med en 2-delning, så att 1 aln = 2 fot, 1 yard = | • * • 12
fot = 3 fot och 1 toise = 1 famn = | • 12 fot = 6 franska fot. Likaså ha vi redan tidigare
haft anledning framhålla, att man även vid underavdelningarna av tum använt sig av
dyadsystemet. Detta är av praktiska skäl nödvändigt, ty man kan icke lätt överblicka och
särskilja de olika delstrecken bland tolv lika långa. Därför har man icke blott vid
tumindelningen i 12 delar använt olika långa streck för att särskilja $ tum och | tum,
utan även vid det moderna decimalsystemet har man låtit dyadsystemet spela in, i det
man åt vart femte streck givit en något större längd.
Vid valet mellan olika delningssystem kan det synas fullkomligt likgiltigt, om man
stannar vid det ena eller andra systemet, ty att man just huvudsakligen valt
duodecimal-och decimalsystemen sammanhänger utan tvivel med det rent tillfälliga förhållandet,
att det å ena sidan går ungefär 12 nytändningar på året, och att människan å andra sidan
råkar ha 10 fingrar. Ser man djupare på frågan, är valet dock icke så alldeles fritt. Men
för att inse det måste vi först ingå på frågan om delstreckens numrering.
Olika aritmetiska skalor. I och med det att människan lärde sig räkna, införde hon
så småningom namn för de element, varav räkneproceduren byggdes upp. Vare sig det
var de intäljda skårorna i en stav eller handens fingrar, som förde henne fram till talet,
säkert är, att de olika talen, svarande mot skårorna eller fingrarna tagna i en bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
