Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Metallerna och de metallurgiska processerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
MATERIAN.
Fig. 128. Kvicksilverframställning
genom cinnobers destillation i retorter.
Efter Agricola (1557).
erhöll, ansågs under antiken icke vara precis detsamma som det i naturen gediget
befintliga kvicksilvret, men man fann, att det utmärkt kunde ersätta naturens kvicksilver.
Sedan man blivit mer förtrogen med de kemiska
förvandlingsprocesserna, tvekar man icke att anse
dessa bägge metaller som identiska.
Järn. Den viktigaste av alla metaller, järnet,
har så småningom erövrat jorden. Det äldsta kända,
av människohänder framställda järnstycket
upptäcktes i den stora Cheopspyramiden och förvaras
nu i British Museum i London. Det utgöres av
smidesjärn och dess ålder uppskattas till ungefär 5000
år. Ur gamla egyptiska inskrifter känner man ganska
väl de metoder, som detta folk använde sig av vid
järnframställningen. De metallurgiska processerna
äro här i huvudsak desamma som vid nästan all
framställning av metaller ur malmer, nämligen en
kombination av oxidation och reduktion. Här
till
kommer dock ett nytt moment, i det att vad som gemenligen kallas järn
ej är rent järn utan ett slags legering av järn och kol, och
denna legerings egenskaper variera med kolhalten. Malmen rostas, d. v. s. upphettas
under lufttillträde — genom blästeranordningar (se fig. 129 och 130) göres lufttillträdet
mera effektivt, samtidigt med
att hettan väsentligt stegras
— och genom tillsats av
slaggbildande stenmaterial och kol,
sker en rening och reduktion
av det rostade materialet. I
vår tid sker denna procedur
uti en hög skorstensliknande
ugn, s. k. masugn, och den
produkt som i första hand
erhålles kallas tackjärn.
Tackjärnet innehåller förutom kol
även det med kol
närbesläktade ämnet kisel i olika mängd.
Smidesjärn får man ur tackjärnet genom den operation, som kallas färskning, och som
består i stark upphettning vid riklig lufttillförsel, således genom en kraftig oxidation,
som drabbar det ingående kolet, så att kolhalten minskas. Fig. 130 visar oss en dylik
färskningshärd, förbunden med ett vattenhammarverk. Bälgarna ha här avsevärda
dimensioner, vittnande om att mycket luft kräves till kolets bortskaffande genom
oxidation. En ofullständig färskning ger ej smidesjärn utan stål, som således får
uppfattas som em mellanprodukt mellan tackjärn och smidesjärn. Härav kan man vänta
sig, att man genom att öka smidesjärnets kolhalt kan få stål lika väl som genom att
minska kolhalten hos tackjärn. Så är också fallet. Vår tids cementstål erhålles, genom
att man under halvannan vecka i lufttäta lerkistor upphettar stänger av
smidesjärn, vilka inbäddats i kolpulver, och detta förfarande belyser ytterligare luftens och
Fig. 129. Järnframställning enligt egyptisk metod med
trampbälgar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
