Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Ometalliska ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS FÖRVANDLINGAR. OMETALLISKA ÄMNEN.
173
Salter. Benämningen salt som kännetecken för en grupp olika i vatten lösliga
ämnen är av relativt sent ursprung (sid. 278), men substanser tillhörande denna grupp voro
kända i forntiden. Främst av alla stod det vanliga, till matlagning använda saltet, som
man för att skilja från andra salter numera benämner koksalt. Detta erhöll man genom
Fig. 131. Saltsjudning. Efter Olaus Magnus (1555).
indunstning av havsvatten eller vattnet från salta källor. Indunstningen skedde så, att
vattnet förvarades i öppna grunda kärl, från vars yta vattnet så småningom avdunstade,
kvarlämnande en snöliknande massa av salt (fig. 131). För att påskynda
avdunst-ningem använde man sig av upphettning antingen genom solstrålarnas hjälp eller Ock
genom eldstäder.
Fig. 132. Egyptisk glasblåsning.
Man kände även i forntiden de till tvätt och tvålberedning så viktiga salterna
pottaska och soda. Pottaskan fick man genom förbränning av växter, och dess arabiska
namn blev därför vegetabilisk alkali; enligt Plinius förstod man även att erhålla pottaska
genom röstning av den vinsten, som avsätter sig i vintunnor. Sodan förekom färdigbildad
vid vissa sjöar i Egypten, Macedonien och andra länder; den kallades av araberna
mine-ralisk alkali. För glastillverkningen, som av egypterna bedrevs årtusenden före vår
tid-räknings början, voro dessa bägge ämnen av stor betydelse; upphettas lämplig sand
med soda eller pottaska i tillräckligt stark hetta, bildas nämligen glas i mer eller mindre
trögt flytande form, och innan massan avsvalnat, kan den genom blåsning genom därtill
avsedda pipor lätt formas (fig. 132).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
