Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Kemien som praktisk vetenskap under antiken och medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
MATERIAN.
principen, kvicksilvret, härskar i alla metaller, men i mer eller mindre ren form, och
genom dess rening skulle metallernas förvandling möjliggöras.
i
Den grekiska elden. Sedan äldsta tider har människan använt elden som ett
stridsmedel, och särskilt i de trakter av jorden, där lättantändliga mineraloljor, beck och
kåda finnas ymnigt, har man även tidigt förstått att utnyttja det på olika sätt vid krigiska
operationer. Uti Orienten synes man redan före Alexanders erövringar ha i stor
utsträckning använt sig av brinnande pilar och kastmaskiner för brinnande ämnen, och så
småningom blevo dessa vapen de orientaliska härarnas förnämsta. Även till mera fredliga
ändamål, nämligen i form av fyrverkeripjäser, använde man lättantändliga blandningar
av ämnen, och särskilt i Kina och Indien stod fyrverkerikonsten, pyrotekniken (av grek.
pyr os, eld), högt redan under äldsta tider.
Till Europa kom det systematiska bruket av eldfängda blandningar för
krigsändamål först år 674, då det bysantinska väldets kejsare, Konstantin IV Pogonatos (»den
skäggige»), av en syrisk arkitekt Kallinike invigdes i pyroteknikens hemligheter.
Pogonatos låg vid denna tidpunkt i strid med araberna, som under befäl av kalifen Mouraira
belägrat Konstantinopel (Bysans), och Kallinike hade lyckats passera belägringstrupperna
och smyga sig in i staden. Tack vare införandet av elden i det grekiska försvaret, den
s. k. grekiska elden, lyckades Konstantinopel avslå anfallet den gången och även
sedermera under talrika belägringar, ända tills korsriddarna 1204 intogo staden.
Vilken betydelse den grekiska elden hade för bysantinerna belyses bäst av följande
utdrag ur den handledning i kejsardömets styrelse, som kejsar Konstantin VI
Porfyro-gennetos (»den purpurborne») utarbetat åt sin son: x
»Framför allt skall du ägna dina omsorger och din uppmärksamhet åt den flytande
elden, vilken slungas medelst rör; och om någon vågar fråga dig därom, så som man ofta
gjort oss, så skall du förkasta och tillbakavisa denna bön genom att svara, att denna eld
av en ängel visats och uppenbarats för vår store och förste kristne kejsare Konstantin.
Genom detta budskap och av ängelen själv blev han, enligt våra fäders och förfäders
eget vittnesbörd, befalld att icke tillverka denna eld för andra än kristna och endast i
kejsarens stad, aldrig annorstädes, och att aldrig till någon annan nation, vem det vara må,
överbringa den eller undervisa därom.
Den store kejsaren lät då, för att försäkra sig gentemot sina efterträdare, inrista
i Guds kyrkas nattvardsbord förbannelser över den som vågade förråda hemligheten
till ett främmande folk. Han föreskrev, att förrädaren skulle anses ovärdig namnet kristen,
varje uppdrag och hedersbetygelse, att om han hade någon titel, han skulle berövas den.
Han bannlyste och förklarade ärelös var och en, vem det vara må, kejsare, patriark,
furste eller undersåte, som gjort försök att överträda denna lag. Han befallde dessutom
var och en som förtröstade på Guds kärlek att behandla den oredlige som en fredlös,
döma honom och utsätta honom för hämndens bödelsstraff.
En gång hände det dock (ty brottet smyger sig fram överallt), att en av våra store,
mutad av oerhörda gåvor, förrådde elden till en främling. Men Gud kan icke uthärda att
se ett dylikt brott ostraffat, och en dag, då den brottslige just skulle träda in i Herrens
heliga kyrka, omslöts han och förgjordes av en från himlen nedstigande flamma. Allas
sinnen grepos av fruktan, och dädanefter vågade ingen, hur uppsatt han än var,
förbereda ett sådant brott än mindre bringa det i verkställighet.»
Som man ser, sparades ingen hotelse för att avskräcka den som sökte förråda
hemligheten. Uti ett i biblioteket i Leyden förvarat arabiskt manuskript, daterat år 1225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
