Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS FÖRVANDLINGAR. DEN MODERNA KEMISKA VETENSKAPEN.
193
kemisters insats, som denna vetenskap så småningom kom att höja sig till den lika
aktade som betydelsefulla ställning den numera inom varje kulturstat äger. Detta
påstående förtjänar att ses mot bakgrunden av de förhållanden, som rådde i Frankrike
vid denna tid, ty genom franska kemisters insats, framför allt Lavoisiers, kom ju kemien
att bli en exakt vetenskap, det vill säga en vetenskap som kan kläda sina resultat i
matematisk form, och man har för den skull ofta underskattat de svenska kemisternas bidrag
till utvecklingen.
Den ställning kemien intog i Frankrike mot slutet av 1700-talet karakteriseras
bäst av den skildring de Morveau, sedermera Lavoisiers vän och medarbetare, givit
i den stora franska Encyklopedien; artikeln Kemi börjar där med följande inledningsord:
»Kemien är föga odlad hos oss; denna vetenskap är endast obetydligt utbredd även
bland de lärde, trots de anspråk på allt omfattande
kunskaper som dominera nutidens smak. Dessa
kemister utgöra ännu ett folk för sig, föga talrikt,
ägande sitt eget språk, egna lagar och egna mysterier,
där det lever nästan isolerat mitt i ett stort folk,
som är föga intresserat av dess görande och låtande,
och som ingenting väntar sig av dess flit.» Längre
fram i denna artikel spår författaren om en ny
Para-celsus, som skall höja kemien till rang av verklig
vetenskap: »Det är klart, att den revolution, som
skulle placera kemien i rang efter förtjänst, och som
åtminstone satte den vid sidan av den exakta
fysiken, att denna revolution, säger jag, icke kan
utföras annat än av en skicklig kemist, som äger
entusiasm och djärvhet, och som befinner sig i en så
gynnsam ställning, att han kan skickligt utnyttja
några lyckliga omständigheter till att väcka de lärdas
uppmärksamhet först på ett bullrande och
uppseendeväckande sätt med en bestämd och påstående ton
och därpå med sakskäl, när hans första vapen oroat
fördomarna.» Att denna revolution ägde vapen att hämta även ur Sveriges kemiska
arsenal antydes slutligen med följande ord: »Våra skatter av fakta äro Akademiernas
avhandlingar särskilt i Paris, Berlin, Sverige. I dessa rika samlingar finnes det mest
värdefulla materialet till den i sanning fundamentala fysik-kemi (d. v. s. exakta kemi),
vars fördelar jag sökt framlägga, och för vilken jag sökt väcka smaken.»
Artikeln slutar med att lovprisa den framstående kemisten Guillaume Fran§ois
Rouelle (1703—1770), vilken utövade en högst märklig verksamhet som föreläsare i
kemi uti Paris, och vilken efter allt att döma delvis motsvarade artikelförfattarens
para-celsiska ideal. Icke blott genom föreläsningarnas verkliga gedigenhet utan även genom
en mindre vanlig eldighet, vilken stundom resulterade i att peruk och klädespersedlar
under demonstrationerna slängdes å sido, lyckades Rouelle verkligen stimulera samtidens
intresse för denna föraktade vetenskap. Lavoisier och Proust (se sid. 281) blevo
hans lärjungar liksom en del andra sedermera framstående kemister. Rouelle själv har
framför allt klarare än Taschenius (se sid. 187) lagt till rätta begreppet salt och särskilt
neutrala, sura och basiska salter allteftersom föreningen av en syra och en bas ägde
neutrala egenskaper eller egenskaper närmande sig de bägge ingående beståndsdelarnas.
13—250164. Uppfinningarnas bok. I.
Fig. 142. Guillaume Fran^ois Rouelle.
Efter samtida gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
