- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
195

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATERIANS FÖRVANDLINGAR. DEN MODERNA KEMISKA VETENSKAPEN.

195

men märkligt nog leddes denne därvid utav precis samma tanke som Bergman, nämligen
att frändskapen var en yttring av den allmänna gravitationen; han endast genomförde
denna tanke med större konsekvens genom att även tillämpa den erfarenhet man gjort
att gravitationen stod i proportion till de verkande massorna (sid. 431). Erfarenheten
har sedermera bekräftat, att de kemiska omvandlingarna eller s. k. kemiska reaktionerna
i hög grad bero av de mängder, vari de olika substanserna förekomma; genom att taga
vissa proportioner kan man få reaktionen att gå i en viss riktning, och genom att ändra
om proportionerna på de ingående ämnena kan man få omvandlingen att gå i rakt
motsatt riktning. I vår tid ha norrmännen Guldberg och Waage genom ett 1867 publicerat
arbete lagt den matematiska grunden till en beräkning av den hastighet, varmed en dylik
kemisk reaktion eller omvandling försiggår.

Scheele. Samtidigt med Bergman verkade i Sverige den store kemisten Carl Wilhelm
Scheele. Född 1742 i Stralsund i den dåtida svenska besittningen Pommern fick han
redan vid 14 års ålder plats som lärling hos apotekar Bauch i Göteborg. Denne
uppmuntrade gossens intresse för kemiska experiment, och här skaffade Scheele sig på egen
hand en för den tidens kemister ovanligt stor praktisk kännedom om olika ämnens
inverkan på varandra. Kommen till Malmö apotek inlämnade han 1768 en avhandling
över oxalsyran till Vetenskapsakademien, men den då så mäktige Torbern Bergman,
vars kemiskt-experimentella insikter vid denna tid voro ganska klena, fick Akademien
att refusera avhandlingen. Samma öde rönte även en annan avhandling. Efter
tjänstgöring vid apoteket Korpen i Stockholm kom Scheele 1770 till apoteket Upplands vapen
(numera Lejonet) i Uppsala. I Uppsala blev Scheele genom den oegennyttige och noble
Johan Gottlieb Gahn (1745—1818) bekant med Bergman, och denne senare lade så
småningom bort sin småstadsakademiska högdragenhet för att i stället genom umgänge
med den ringe apotekaren vidga sina experimentella kunskaper. I gengäld vidgades
Scheeles teoretiska vyer, och på så sätt kom umgänget mellan dessa bägge forskare att
bära den rikaste frukt. Med tiden vann även Scheele europeisk ryktbarhet, och trots
kallelse både från Londons och Berlins akademier föredrog han att verka som
apotekare i Köping, där han bosatt sig 1775.

Scheele var en experimentator av Guds nåde. Med de enklaste hjälpmedel, oxblåsor,
gåspennor och trärör i stället för dyrbara glasattiraljer, förde han kännedomen om
materians olika former framåt i en förut oanad grad. Problem som andra bättre rustade
forskare förgäves sökt komma till rätta med blevo för Scheele formliga gruvor till ny
kunskap. Så var bland annat fallet med problemet om den svarta magnesians natur.
Detta även i Sverige förekommande mineral kallas hos oss brunsten och är ett svart
eller stålgrått, ganska tungt mineral med svag metallglans. Flera forskare, bland dem
Bergman, hade förgäves ägnat detta mineral stor uppmärksamhet; i Scheeles hand ledde
det till upptäckten av fyra nya högst betydelsefulla ämnen: gaserna klor och syre,
metallen mangan och metalloxiden barytjord.

Den även i luften ingående färg- och luktlösa syrgasen lyckades Scheele sedermera
visa vara det ämne, som ger nyckeln till förbrännings- och oxidations- eller
förkalk-ningsprocesserna, ehuru hans egen tolkning, som gick helt i flogistonteoriens anda,
sedermera fick vika för Lavoisiers. Den tunga, gröna, stickande, giftiga klorgasen har
likaledes sedermera visat sig vara av utomordentlig betydelse; det är den som förenad
med vätgasen ger till produkt saltsyran. Det vanliga hälsobringande bordsaltet är
likaså en förening av metallen natrium ock denna till giftbomber numera använda gas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free