Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Atomernas vikter - Molekylernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS ATOMISTISKA BYGGNAD. MOLEKYLERNAS BYGGNAD.
287
drager ett helt tal som uttryck på syrets atomvikt. Man har därför numera
överenskommit att härtill taga värdet 16 och således anse vätets atomvikt ej längre vara 1 utan
1.0076.
Molekylernas byggnad.
Atomer och molekyler. Vårt sista citat ur Avogadros avhandling har en
fortsättning av utomordentligt stort intresse. Avogadro hänvisar nämligen till en bestämning
av vattenångans täthet som av Gay-Lussac utförts och som givit till resultat värdet
0.625; dividerar man detta värde med vätgasens täthet 0.0732, så får man till resultat
8.537. Detta värde får man emellertid icke, som Dalton gjorde, utan vidare antaga
vara vattnets molekylvikt, utan man måste göra klart för sig, hur antalet av vattenångans
molekyler ställer sig till det antal vätgasmolekyler som åtgår vid vattenångans
bild-ning.
Gay-Lussac hade nämligen också visat, att när syrgas och vätgas förena sig till
vattenånga, så intager denna dubbelt så stor volym som syrgasen, eller med andra ord samma
volym som den vid bildandet förbrukade vätgasen. Vattenångan innehåller således
dubbelt så många molekyler som syrgasen. Den mot Avogadros lag skenbara motsägelse
detta synes innebära löste Avogadro högst elegant genom att särskilja »konstituerande»
och »integrerande» molekyler eller som vi numera säga atomer och molekyler. Med
atomer mena vi de allra minsta smådelar, som från kemisk synpunkt sett överhuvud
förekomma i materians byggnad, medan vi med molekyler mena de minsta grupper av
atomer varav materian är sammansatt. Molekylerna äro de i rörelse befintliga minsta
smådelarna av materian, men molekylerna äro uppbyggda av atomer, som inom varje
molekyl få tänkas äga orubblig gruppering.
De sammansatta ämnenas smådelar äro således icke atomer. De enkla ämnena,
grundämnena, kunna däremot tänkas som minsta smådelar ha atomer, men atomerna
kunna även tänkas sammanslagna till molekyler i grupper om två, tre o. s. v. Sålunda
har man bland gasformiga grundämnen numera anledning att just skilja på enatomiga
och fleratomiga gaser, d. v. s. på gaser vilkas molekyler äro bildade av en eller flera
atomer. Exempelvis anser man att de i vår tid upptäckta ädelgaserna helium, neon,
krypton m. fl. äro enatomiga, medan vätgas och syrgas äro tvåatomiga.
För att överhuvud kunna anse något i detta avseende måste man ställa sig på en
bestämd hypotetisk ståndpunkt. Men skall man ha en förutfattad mening så bör den
vara så enkel som möjligt (se sid. 88), och därför välja vi just den av Avogadro angivna,
i det vi anse att Avogadros lag gäller alltid för antalet av molekylerna, d. v. s. antalet
av gasernas minsta rörliga smådelar, men däremot icke för antalet atomer. Så snart
omständigheterna tyda på olika möjligheter för molekylernas sammansättning av atomer
får därför Avogadros lag vara utslagsgivande.
Uti exemplet med vattenångan, vars molekyler innehålla vardera två väteatomer,
men vars volym är densamma som den volym alla dessa väteatomer intaga, se vi således,
att vätgasmolekylerna bestå vardera av två vätgasatomer, eftersom antalet
vätgasmolekyler är lika stort som antalet vattenmolekyler. Vätgasen är således en tvåatomig
gas, H2. Eftersom syrgasmolekylerna upptaga halva vattenmolekylernas rymd äro de
hälften så många som vattenmolekylerna, men å andra sidan finns en syreatom i varje
vattenmolekyl, så att syrgasmolekylerna äro hälften så många som syreatomerna.
Därav följer att även syrgasen är tvåatomig, O2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
