Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Molekylernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
MATERIAN.
Räkning av molekylerna. Avogadros konstant. Innan vi följa atomteoriens vidare
tillämpning på kemiens uppgifter, vilja vi i korthet omnämna ett intressant resultat,
varmed den moderna forskningen kompletterat Avogadros hypotes.
Låt oss då först påpeka att molekyl vikter na för följande gaser i runt tal äro
syre (2-atomig)........................................... 2 x 16 = 32
väte (2-atomig)........................................... 2 x 1=2
vattenånga...........................................(16 + 2) x 1 = 18
kväve (2-atomig).......................................... 2 x 14 = 28
32 gram syre, 2 gram väte, 18 gram vattenånga och 28 gram kväve komma då att
intaga samma volymer vid samma temperatur. Varje annat gasformigt ämne med samma
volym kommer likaledes att äga en vikt i gram lika stor som molekylarvikten. Denna
vikt kallas internationellt för en grammolekyl.
En grammolekyl av ett gasformigt ämne intager således vid viss temperatur och
visst tryck en fullt bestämd volym. Man har funnit att denna volym vid 0° C och 1 atm.
är 22.4 liter.
Visste man hur mycket någon enstaka molekyl väger absolut i gram, så vore det
möjligt att enkelt räkna ut hur många molekyler som funnos i en grammolekyl gas.
Man behövde blott dividera molekylarvikten (t. ex. för syre 32) med molekylens
verkliga vikt, så finge man detta tal. Omvänt kan man, om man känner antalet
molekyler i en gram molekyl, som benämnes Avogadros konstant och som
betecknas N, genom att dividera detta i molekylarvikten beräkna molekylens
absoluta vikt.
Avogadros konstant har visat sig ingå uti ett flertal av de formler, som den moderna
atomteorien uppställt, och man har lyckats få denna konstant att spela in på förhållanden
som kunna göras till föremål för praktiska mätningar av de mest skilda slag. Sålunda
har man ur de olika täta skikt, vari en emulsions små partiklar fördela sig på olika höjd
i ett kärl, beräknat N = 68 • 1022. Ur den brownska rörelsens olika
företeelser har man fått fram N = 64 • 1022, ur våglängden för den blå färgen som
lufthavet, himlen, visar oss här på jorden har man beräknat N = 65-1022, ur den svarta
kroppens strålning N = 61 • 1022, ur radioaktiva ämnens utslungning av a-partiklar
N = 62 • 1022, ur gaser inre friktion N = 62 • 1022 m. fl. Som ett antagligt värde kunna
vi således sätta
N = 62 • 1022
eller 620 000 trillioner molekyler per grammolekyl, vilket med hänsyn till att en
gram-molekyl vid rumstemperatur upptager c:a 22 000 cm3 ger vid handen, att
vid rumstemperatur och normalt tryck innehåller varje
cm3 av en gas c:a 28 trillioner molekyler.
Dulong och Petits lag. Ett nytt hjälpmedel vid bestämmandet av ett grundämnes
atomvikt uppställdes 1819 av de bägge franska forskarna Pierre Louis Dulong (1785
—1838) och Alexis Thérèse Petit (1791—1820). De funno nämligen, att om man
bestämde en fast kropps specifika värme och multiplicerade detta med ämnets
atomvikt, så fick man alltid ett tal, det s. k. atomvärmet, som låg nära 6. Detta synes i
följande tabell över några av deras resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
