Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens förskjutande verkan - Kraften som vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTENS FÖRSKJUTANDE VERKAN. KRAFTEN SOM VEKTOR.
.295
Fig. 223. Chorobates, alexandrinernas »vattenpass».
i stånd att höja blocket från plattform till plattform till en hur stor höjd som helst.
Väldiga voro också de tempel och palats, som de äldsta kulturfolken på detta sätt byggde,
och man ryggade icke tillbaka för några motstånd.
De enklare byggnaderna kunde naturligtvis icke byggas med samma förakt för de
motstånd materiens sammanhållning, tyngden och friktionen ställer i människans väg.
Den enskilde förfogade ju icke över
samma resurser i arbetskraft, som
de som stodo i spetsen för staten.
Den enskilde kunde icke genom
krig och erövringar tvinga
underkuvade folk att i fångenskap göra
slavtjänst hos sig, utan måste i
stället genom klok eftertanke uppnå
sina mål. Den mjuka leran, som
tidigare direkt formats till kojor,
lärde man sig forma till tegel som
genom soltorkning, och sedermera på högre kulturstadier genom bränning, antogo en
hård konsistens. Med dessa smärre och lätthanterligare byggnadsstenar kunde man
liksom med klippblocken foga ihop stora byggnader, men här måste man vara mera
uppmärksam, om man ville ha en solid konstruktion. Klippblockens tempel knuffas icke
omkull av en stormvinds tryckkrafter eller av illvilliga människor, men en hög tegeltrave
har icke samma jämvikt. Det gäller att vid tegelbyggnaden liksom vid de mäktigare
Fig. 224. Strängens och bågens elastiska krafter utnyttjas till pilens framdrivande.
Efter Olaus Magnus (1555).
byggnaderna utnyttja tyngden så, att stenarna av sin tyngd bindas samman och bjuda
ett stort motstånd mot utifrån verksamma krafter.
Vill man utnyttja tyngden måste man också känna tyngdens förnämsta
egenskaper. Härtill uppfann människan ett särskilt instrument lodet, vilket icke blott angiver
den riktning i vilken kroppar på grund av tyngden falla, utan även i kombination med
en lång bänk, alexandrinernas chorobates (fig. 223), angav det vågplan, i vilket en
vätskas yta ställer sig under tyngdens verkan, och gjorde på så sätt samma tjänst som
senare tiders vattenpass. Varje byggnad har genom dessa instrument anpassats efter
tyngdens verkan. Därigenom att väggarna höja sig rakt upp i lodled och golven breda
ut sig i vågled äga byggnaderna sin jämvikt, och den struktur byggnaden på detta sätt
äger utgör därvid ett vittnesbörd om tyngdens eget väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
