Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens vridande verkan - Läran om kraftpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTENS VRIDANDE VERKAN. LÄRAN OM KRAFTPAR.
329
för de olika kraftverkningarna och därvid vilja vi, med hänsyn till vad sedermera
skall framgå, representera upphängningspunktens trådspänning med två kraftvektorer,
den enas storlek lika med den påhängda viktens storlek och den andra lika med den
påhängda motviktens storlek. Då se vi att varje kraftverkan i stödet motsvaras av en
lika stor och motsatt riktad kraft, så att vi i detta fall få tänka oss den fullkomligt fria
hävstången påverkad av två par dylika krafter.
Därmed ha vi kommit fram till det
fundamentala mekaniska begrepp som fransmannen
Louis Poinsot (1777-—1859) tog till
utgångspunkt för den systematiska behandling av
kroppars j ämvikt, som han 1804 publicerade i sin
klassisk vordna lärobok i statik. Detta
fundamentala begrepp som benämnes kraftpar utgöres av
två lika stora och parallella men motsatt
riktade krafter angripande en och samma kropp.
Kraftparet är en symbol för en vridande kraftverkan på en fri kropp och kan icke
till sin verkan ersättas av en enda kraft. Den ensamma kraften utövar ju en dragande
verkan och det ligger därför i sakens natur, att den icke kan ersätta kraftparet så länge
kroppen är fri. Poinsot säger härom: »Det är utan vidare uppenbart, att kraftparet icke
Fig. 260. Dubbla hävstänger i form av sax
och nötknäckare.
Fig. 261. En av två laster påverkad hävstång
behöver intet underlag om den vid stödet i stället
upphänges i en tråd uppbärande en motvikt lika
stor som lasternas sammanlagda vikt.
Fig. 262. Schematisk framställning av
tig. 261 såsom verkan av två kraftpar.
kan ersättas av en enda kraft; ty skulle man kunna ange dennas läge i förhållande till
den ena av kraftparets krafter, så skulle man också genast kunna ange en annan
fullkomligt motsatt riktad och symmetriskt belägen i förhållande till den andra av kraftparets
krafter; den skulle således på samma gång ha två olika lägen och det är orimligt.»
Vi kunna icke följa Poinsot uti hans synnerligen eleganta, men matematiska och
ganska abstrakta framställning. I anslutning till en i vissa mätinstrument använd
enkel mätapparat kunna vi dock få fram det väsentliga av Poinsots lära om kraftparens
egenskaper och vi skola därför i det följande genomföra en dylik framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
