Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens förlopp i rum och tid - Grundläggande begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
RÖRELSEN.
och beräkna, är det nödvändigt att ställa sig på den ståndpunkt, som gör hans arbete
så litet betungande som möjligt. Astronomen måste därför använda bägge
ståndpunkterna, ty observationerna överblickas enklast, om man känner hur rörelsen ter sig
för en jordisk betraktare, och förutberäkningarna ställa sig enklast, om man i första
hand gör dem i förhållande till en betraktare på solen.
Rörelsen i banan. Banan är en totalbild av rörelsens förlopp i rummet, men banan
är ej tillfyllest vid en ingående beskrivning av en rörelse, ty två punkter kunna följa
samma bana och ändock utföra rörelser av vitt skilda slag. För en nutida människa är
detta lätt att närmare klargöra. Vi återgå till vår fotografiska registrering av
en lysande punkts rörelse mot en mörk bakgrund, men tänka oss registreringen ske
på så sätt, att kamerans slutare ej som förut är öppen under hela rörelsen utan så, att
den öppnas och slutes med ytterst korta tidsmellanrum. Vi göra således samma slags
registrering som vid en kinematograf blott med den skillnaden, att filmen står stilla, så
att alla bilder falla på samma plåt. Då erhålles icke längre en sammanhängande kurva
utan i stället en rad spridda punkter. Dessa kunna tänkas liksom delstrecken på en skala
ligga på den mot banan svarande kurvan och där markera den tillryggalagda vägen, och
således kan bilden’ anses motsvara en för successiva tidsmoment graderad vägskala. Ja,
man kan rent av tilldela varje punkt ett ordningsnummer, vilket i sekunder anger
tidpunkten för exponeringen.
Den i 360 inbördes lika stora grader indelade cirkelskalan är ju, som vi tidigare sett,
det äldsta exemplet på en dylik vägskala; den utgjorde en skala över solens rörelse i
ekliptikan, graderad icke i sekunder men i dygn. Vi veta också, att man så småningom
insåg, att alla skaldelarna ej skulle vara lika; den s. k. likformiga skalan ersattes av en mera
korrekt, olikformig skala över denna rörelse. Vi veta även, att’babylonierna ävensom
Hipparkos införde tabeller som aritmetisk motsvarighet till dylika skalor. Uti dessa
tabeller sammanställas talvärdena på å ena sidan tiden räknad från ett visst
utgångsmo-ment (vårdagjämning el. dyl.) och å andra sidan vägen (mätt i vinkel) från en viss punkt
(vårdagj ämningspunkten).
Skalan liksom tabellen är icke ett fullkomligt uttryck för rörelsen, ty den anger icke
läget vid varje tidsmoment, utan lämnar luckor mellan de olika
registreringsögonblic-ken. Det finnes en mera fullkomlig metod att fullständigt behärska rörelsen, nämligen
användandet av en räkneformel, ur vilken man, så snart tidens talvärde är givet, kan
matematiskt beräkna vägen. En dylik räkneformel låg faktiskt åtminstone
delvis till grund för babyloniernas beräkning av soltabellerna, och en dylik erhöll även
Hipparkos tack vare sin geometriska hypotes om en blott skenbart olikformigt graderad
solbana, vilken fick tänkas vara en excentriskt belägen, likformigt graderad cirkel.
Ptolemaios och medeltidens araber använde liknande beräkningar, kompletterade med
användning av trigonometriska tabeller. Dessa beräkningsformler, vilka grundats på
den geometriska åskådningen om epicykler, måste dock med tiden göras
alltmera-komplicerade för att kunna stå i överensstämmelse med de synnerligen noggranna
observationsresultat man under tidernas lopp samlat.
Tack vare Copernikus entusiastiska ställningstagande till förmån för en
heliocent-risk åskådning, d. v. s. för en beskrivning av himlakropparnas rörelse relativt solen,
och tack vare det av Tyko Brahe samlade noggranna observationsmaterialet, fick
Kep-ler uppslaget till nya beräkningsformler grundade på en geometrisk åskådning av vida
enklare art än den ptolemaiska. Cirkeln, som i årtusenden dominerat uppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
