Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens förlopp i rum och tid - Grundläggande begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS FÖRLOPP I RUM OCH TID. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP. 371
lande till en annan som löper åt motsatt håll. Att en och samma löpare kan löpa med
två väsentligt olika hastigheter ansåg han vara en absurditet, som ävenledes bekräftade
hans åsikt, att sinnena, som vittna om rörelsens möjlighet, bedraga tanken. För Zenon
voro tankens föremål, begreppen, absoluta; en hastighet kunde för honom blott ha en
enda betydelse och därför också blott ett enda mått. Verkligheten visar hän på en
relativitet, som medgiver, att en hastighet kan ha varje mått. Vi kunna följa Zenon, men
då måste vi övergiva naturforskningen. Eller också kunna vi studera naturen och rätta
vårt tänkande därefter, men då måste vi uppgiva föreställningen om absoluta begrepp
och i stället böja oss för den relativitet all rörelse för oss avslöjar.
Människan är emellertid fylld av fördomar och tvångsföreställningar; i vår tid är
den vanligaste ståndpunkten den, att man ler medlidsamt åt Zenon, medan man sam-
Fig. 294. T. v. banan för en rörlig punkt med hastigbetsvektorn utsatt i olika skeden av rörelsen.
T. h. dessa hastighetsvektorer sammanställda, så att de utgå från en ocb samma punkt, varvid deras
spetsar följa den kurva, som bestämmer hodografen.
tidigt krampaktigt hänger fast vid föreställningen om en enda absolut rörelse,
försiggående i det enda absolut »riktiga» referenssystemet.
Hastigheten som vektor. Hastighetens momentana mått, sådant vi i det
föregående definierat det, är i hög grad betecknande för rörelsen i ett visst ögonblick, men det
är icke tillfyllest för att ge upplysning om hur rörelsen’ under den närmaste tiden
kommer att förlöpa, ty det innehåller icke någon angivelse av den riktning rörelsen kommer
att följa. Man brukar därför alltid komplettera talangivelsen med en riktningsangivelse,
och man uppfattar sålunda hastigheten som en vektor. Liksom
kraften och andra vektorer kan hastigheten representeras av en linjevektor, d. v. s. av
ett med pil försett avskuret linjestycke, vars längd mätt med en viss längdenhet anger
hastighetens momentanvärde och vars riktning anger rörelseriktningen. Denna vektor
låter man vanligen utgå från den rörliga punkten i det ifrågavarande läget, och
följaktligen kommer hastighetsvektorn att gå tangentiellt till banan.
Stundom kan det för studiet av en rörelse vara av betydelse att med varandra
jämföra de hastighetsvektorer som svara mot en rörlig punkts olika lägen. För den skull
tänker man sig dem alla utgående från en och samma punkt (se fig. 294). Eftersom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
