Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsen som kraftyttring - Trögheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
RÖRELSEN.
alltid är självklar synes ha varit det som den store oppositionsmannen Benedetti
(jämför sid. 236) år 1585 lämnade i sina »Diverse spekulationer». Exemplet i fråga utgöres av
ett sedan urminnes tider av människan utnyttjat rörelsefenomen, nämligen slungan,
vilken i hastig rotation plötsligen får släppa stenen, som därefter med stor fart följer en
ny bana. I anslutning till vidstående figur 320, där e betecknar olika lägen av en hand,
som i cirkel för omkring en i ett snöre upphängd, tung kula a, framhåller Benedetti, att
om snöret släppes, när kulan är i sitt nedersta läge, så kommer den att fortsätta i en
rak linje db, som är tangent till den av kulan förut beskrivna cirkeln. Den fullständigt
Fig. 320. Slungans rörelse och centrifugalkraften. Efter Benedetti (1585).
frigjorda kroppen fortsätter således icke automatiskt sin cirkelrörelse, utan denna får
snarare anses framtvingad genom snöret. »Och man får icke lämna ur räkningen», säger
Benedetti, »en verkan i snöret, som är förtjänt att påpekas, nämligen av sådan natur, att
ju mer man ökar hastigheten hos kroppen a genom ökning av rotationen vid e, desto mer
känner handen att den genom snöret dragés av kroppen a, ty», tillägger han förklarande,
»ju större hastighet som gives åt själva kroppen a, desto hastigare föres den bort från
den raka vägen och med desto större kraft drager den för att taga denna raka väg.»
Denna livfulla skildring av striden mellan kroppens naturliga tendens att följa en
rätlinig bana och spänningen i det snöre, som tvingar den in i den cirkulära banan,
vittnar om att åtminstone en forskare redan så tidigt som 1585 upptäckt ett
motsatsförhållande mellan den antika föreställningen och verkligheten, om han också icke förstod att
konsekvent utnyttja den. Än i denna dag användes just Benedettis argument vid den
elementära undervisningen till att öppna de studerandes ögon för den rätliniga,
likformiga rörelsens företräde som naturlig rörelse framför den likformiga cirkelrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
