- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
447

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Systemdynamikens båda grundlagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. SYSTEMDYNAMIKENS BÅDA GRUNDLAGAR. 447

står stilla. Skulle mannen ytterligare öka sin hastighet, så att hans rörelsemängd,
blir större än friktionen, kommer däremot bordet i rörelse.

Ett praktiskt exempel, där man på detta sätt utnyttjar ett underlags rörelse, har
man icke just vid ett bord men vid exempelvis en jolle. Då man rusar fram för att taga
törn vid en brygga, ökar man rörelsemängden i riktning mot bryggan och därigenom
minskas båtens egen hastighet i denna riktning. Ett annat praktiskt exempel är
rekylrörelsen vid ett skjutvapen; då projektilen av gastryckets »inre» krafter sättes i gång.

Fig. 336. Raketens rörelse är ett
exempel på satsen om
rörelsemängden.

Fig. 337. Ett annat exempel på satsen om
rörelsemängden.

måste vapnet sättas i gång med en därtill svarande hastighet åt motsatt håll. Vid
raketen strömma gaser, således massa, genom inre krafters verkan ut ur bakre ändan av
hylsan; från början var det hela i vila; alltså måste raketens egen massa få en rörelse i
motsatt riktning, liksom vagnen i fig. 337 måste röra sig åt höger allteftersom vattnet
strömmar ut till vänster.

Denna verkan av utströmmande gaser eller vätskor har kommit till stor praktisk
användning under namn av reaktion eller raketverkan.
Reaktionsturbi-nen, vartill vi strax återkomma, är sålunda ett dylikt exempel, och i vår tid ha även
raketbilar ävensom på samma princip grundade flygmaskiner konstruerats. Vid en
vanlig bil få förbränningsgaserna genom sitt tryck driva fram- ocb återgående kolvar, vilkas
rörelse omsättes till rotationsrörelse och överföres på hjulen som rulla mot marken.
Vid raketbilen däremot få förbränningsgaserna rusa fritt ut med en oerhörd hastighet,
så att deras rörelsemängd, trots den relativt låga vikten, dock blir så stor, att bilen i
egenskap av dessa gasers ursprungliga hölje kommer i rörelse åt motsatt håll med en
hastighet som överträffar det vanliga motorfordonets.

Flygmaskinens drift är i och för sig en tillämpning på satsen om rörelsemängden,
ty propellerns verkan är just att driva luftmassor i en bestämd riktning, varigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free