Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Systemdynamikens båda grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
RÖRELSEN.
Fig. 342. Apparat för demonstration av lagen
om rotationsmomentet. Då den elektriska
motorns ankare börjar rotera åt ett håll så
roterar själva motorn åt det motsatta hållet.
het visar fig. 342. En elektrisk motor är monterad så, att den eljest stillastående delen,
statorn, är fasthållen i ett stativ, vridbart kring en vertikal axel; den rörliga delen,
rotorn, är ävenledes vridbar kring en vertikal axel samt försedd med ett svänghjul.
Genom det vridbara stativ, som uppbär statorn, är anordnad den elektriska strömmens
tilledning. Släppes strömmen på, börjar rotorn
rotera åt ett håll och statorn åt det motsatta.
Ett annat exempel på hithörande fenomen
kan man iakttaga vid tömmandet av ett kärl
med utlopp i bottnen, t. ex. vid tvättställ o. dyl.
Har vattenmassan i kärlet fått någon rotation
från början t. ex. av vattenstrålen från en snett
ställd tappkran, så ökas rotationshastigheten
ju mer vattnet sjunker i kärlet, eftersom det
utströmmande vattnets tröghetsmoment blir
ganska litet. Den kvarvarande vattenmassan
blir allt mindre och mindre utan att
rotations-momentet minskar i samma proportion, därför
ökas rotationshastigheten så mycket mer, ja,
så pass att en hålrumsvirvel bildas i mitten
(fig- 343).
En annan anordning är den redan av
alexandrinen Heron kända reaktionsturbinen,
återgiven i fig. 344. När ångan strömmar ut ur de snett ställda öppningarna utgör
den en massa, som äger ett rotationsmoment i avseende på behållarens vridningsaxel.
Behållaren måste följaktligen rotera åt motsatt håll. I vår tid kommer denna princip
till användning vid vissa vattenturbiner. De roterande solar, som vid fyrverkeri bruka
användas, få sin rotation på ett liknande sätt. En krans av fyllda, små rakethylsor är
fästad på en med axel försedd trissa. När tändsatsen börjar brinna, strömma gaser ut
och ge ett rotationsmoment, som motväges av att hela anordningen kommer i rotation.
Fig. 343. Vid tömmandet av en vask kommer
vattenmassan att rotera med stegrad rotationshastighet, så
att till slnt en hålrumsvirvel bildas.
Fig. 344. Urtypen till
reaktionsturbinen, Herons æolipyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
