- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
472

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Snurror och snurrverkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

RÖRELSEN.

Fig. 363. Den vid. Sperrykompassen
ställbara fjäderanordning som tvingar
kompassen att söka nord.
Beteckningarna äro i övrigt desamma som
å fig. 362.

ten inre ring. I fig. 362 se vi av detta läge ett vertikalt tvärsnitt genom den
anordning som uppbär snurran. Ytterringen är här dubbel, G och D, varigenom man
medelst ett sinnrikt påskyndningssystem medelst en motor M kan nedbringa de
motstånd som skulle kunna hindra denna i dess rörelse. Den egentliga ytterringen är
härvid D och denna styres av de krafter som påverka snurran. Den extra ytterringen
G, som, tack vare motorn och ett slags kontaktanordning, »follow-up-system», alltid
följer ringen D, uppbär vindros och sådana anordningar som krävas till korrektion
(se sid. 478) och till att styra andra till denna kompass vanligen anslutna enklare
dotterkompasser. Genom kullagren F äro ringarna G och D inbördes vridbara. A är
snurrans ena lagerbox, BB är snurrhuset, E är upphängningstråden. I figuren se vi
vidare en vid snurrhusets översta del fästad spiralfjäderanordning Q, som sedd från
sidan återgives i detalj uti fig. 363. Det är dessa
spiralfjädrar, som inom vissa gränser hindra snurran
från att stjälpa ur horisontalplanet och som således
på ett mera mjukt sätt ersätta de elastiska och
tyngd-verkningar som Foucault mindre medvetet utnyttj ade.

Vi veta att snurrans axel och rotationsmomentet
sammanfalla, eftersom axeln är en principalaxel, och
detta gäller även, om snurran i egenskap av kompass
utför vridande rörelser, så snart det varvtal varmed
snurran roterar inne i snurrhuset är så stort, att all
annan förekommande vridningsrörelse i jämförelse
därmed är obetydlig. Uti ifrågavarande fall är det
frågan om hundratals varv i sekunden och man kan
således anse, att snurrans axel under alla
omständigheter utgör den verkliga rotationsaxeln, så att
rota

tionsmomentet är riktat efter denna åt det håll som enligt skruvregeln svarar mot
snurrans rotationsriktning. Den axelända på snurran genom vilken rotationsmomentet går
ut vilja vi kalla snurrans nordända.

Vi skola nu se hur snurran fungerar som kompass. Enligt fig. 358 veta vi att snurran
har en tendens att utföra en konisk pendling kring den mot himmelspolen riktade
världs-axeln och denna tendens är av sådan art, att snurran så snart den står något östligt om
meridianen har tendens att höja rotationsmomentets spets och således sin nordända i
förhållande till horisontalplanet men däremot då den står något västligt om meridianen har
den tendens att sänka nordändan. Vid exakt inställning i meridianen har snurrans axel
endast tendens till sidorörelse men ingen tendens att avlägsna sig ur horisontalplanet.

Så snart snurrans axel har tendens att höja sig eller sänka sig i förhållande till
horisontalplanet, kommer den därav följande stjälpningen av snurrhuset att sätta fjädrarna
Q och Q i funktion. Höjer sig snurrans nordända, vilket ju inträffar om snurrans
nordända avviker åt öster, så sträckes den vänstra fjädern Q och sammantryckes den högra,
med den påföljd att snurrhuset utsättes för en med snurraxeln parallellt riktad kraft
proportionell mot den lilla lutningsvinkeln r i fig. 362. Denna kraft ger upphov till
ett i det närmaste (vid små värden på vinkeln r) horisontellt riktat, mot snurraxeln
vinkelrätt moment som enligt skruvregeln får västlig riktning. Men ett kraftmoment
ger enligt lagen om rotationsmomentet åt detta en hastighet lika stor och lika riktad
som kraftmomentet. Snurrans rotationsmoment och således snurrans nordända får
följaktligen en rörelse i västlig riktning, så snart denna nordända äger en östlig avvi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free