Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Svängningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. SVÄNGNINGSRÖRELSEN.
487
Fig. 384. En vid en fjäderanordning Qi Q2
fästad kropp B tvingas av fjädrarna mot ett
bestämt jämviktsläge.
384) fästad metallmassa (B) exempelvis av sådan art som vid gyrokompassen (fig. 363)
har uppenbarligen samma egenskap. En vid en elastisk sträng fästad metallklump
kommer vid sidoavvikelser att spänna strängen och ge upphov till två snett ställda
krafter, vilkas resultant ävenledes har egenskapen ifråga. Den vid mittpunkten av en
grammofonmembran fästade hållaren för stiftet
har samma egenskaper som nu nämnda kropp.
Begagna vi den analogi som enligt sid. 393
förefinnes mellan vridningsrörelse och
transla-tionsrörelse, kunna vi även betrakta sådana
kroppar, vilka vid en vridningsavvikelse
utsättas för ett direktionsmoment proportionellt
mot vridningsvinkeln. Hit hör om man så vill
den matematiska pendeln och även varje kring
en axel upphängd icke centrerad kropp vid små
avvikelser. Hit hör även ett krängande fartyg,
ty fartygets tyngd och deplacementets lika stora
uppdrift bilda vid krängning ett kraftpar, för
vilket avståndet mellan angreppspunkterna, den
s. k. nietacentriska höjden (se fig. 385), ger en
mot krafterna vinkelrät arm som vid små
krängningar är proportionell mot krängnings vinkeln.
Alla här uppräknade kroppar äro ju också sedan gammalt kända för att utföra
svängningar, när de bringas ur sin jämvikt och helt överlämnas åt sig själva under
direktions-kraftens eller direktionsmomentets verkan, och var och en behöver en bestämd tid för
att utföra en sådan svängning, den s. k. svängningstiden. Den tid som varje svängning
Fig. 385. Tyngd och uppdrift vid ett krängande fartyg bilda ett
kraft-par, som återför fartyget i upprätt ställning.
tager för de olika här uppräknade kropparna är lätt att beräkna. Ur uppgiften om
den materiella anordningen kan man nämligen beräkna kraften och således också
accelerationen för en viss avvikelse; accelerationen dividerad med avvikelsen är exempelvis
för pendeln tröghetsmomentet dividerat med produkten av kroppens massa och dess
tyngdpunkts avstånd från vridningsaxeln. Å andra sidan är accelerationen dividerad
med avvikelsen alltid (2 n n)2 (se sid. 388), där n anger antalet harmoniska svängningar
pr sekund. Sätter man de bägge uttrycken på accelerationerna lika, får man ett
matematiskt uttryck för svängningstalet; dettas inverterade värde ger svängningstiden. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
