Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Egensvängningar och tvångsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. EGENSVÄNGNINGAR OCH TVÅNGSRÖRELSE. 495
som aldrig i praktiken kan realiseras. Vid kraftigt dämpade system äro variationerna
i amplituden ej så stora, och den svagt utbildade puckeln på resonanskurvan har sin mot
resonans svarande högsta punkt, den s. k. resonanspunkten, belägen väsentligt
sidoför-skjuten i förhållande till den punkt, den s. k. isokronitetspunkten (av grek, isos, lika,
kronos, tid), som svarar mot att kraftens svängningstal just är lika med egensvängningens
svängningstal.
I fig. 394 ha vi återgivit resonanskurvans form för olika dämpning hos det
svängande systemet. Man ser hur resonanspunkten allt mer och mer flyttas åt sidan i
förhållande till isokronitetspunkten samtidigt med att resonanskurvan förlöper allt flackare.
Fig. 393. Resonanskurva, profilkurvan till fjädrarnas ytterändar i fig. 392.
För ett system vars egenrörelse vore odämpad skulle man få en obegränsat stor
amplitud. Detta inträffar, som vi redan framhållit, aldrig, men däremot kan
amplituden stundom bli så stor hos ett i resonans befintligt svängande system att tillståndet
kan bli kritiskt. Vi ha redan nämnt sjögående fartygs svängningar, vilka om
resonans inträffar kunna medföra kantring. Vi kunna nämna ytterligare ett par exempel;
En järnvägsvagn eller spårvagn får av skenskarvarna periodiskt återkommande stötar;
är vagnen, som ju är upphängd i vagnsfjädrarna, för kort, kunna dess egensvängningar
komma i resonans med dessa stötar, så att en kraftigt vaggande rörelse uppstår; man
säger att vagnen galopperar. Särskilt gör detta sig gällande på en lång, rak sträcka, då
stötarnas periodicitet genom fartens jämnhet blir starkt utpräglad; galoppen kan rent
av få vagnen att hoppa av spåret. Införandet av mycket långa vagnar, boggivagnar,
ägande långsamma egensvängningar har möjliggjort undvikandet av dylika
olägenheter. Ett annat exempel lämnar de Laval-turbinen, vilken roterar med utomordentligt
stort varvtal, 30 000 varv/min. De oerhörda kraftpåkänningar, som en dålig centrering
skulle ge upphov till vid dylika varvtal, undgick de Laval genom det geniala
konstgreppet att låta turbinaxeln vara fjädrande, så att turbinhjulets tyngdpunkt automatiskt
kan inställa sig i rotationsaxeln. Den fjädrande axeln medför att turbinhjulet är ett
svängande system med ett utpräglat svängningstal. Rotationen medför periodiska
på-känningar, slängningar; komma dessa i resonans med egensvängningarna kan
materialets hållfasthet äventyras. Turbinhjulet och dess axel måste därför dimensioneras så,
att egensvängningens svängningstal ligger väsentligt högre än svängningstalet hos de
påkänningar som rotationen ger upphov till. Som ett sista exempel vilja vi anföra ett
sedan renässansen bekant och ofta utfört akustiskt glansnummer. En sångare tager ett
tunt vinglas i sin hand och sätter an en ton av ungefär samma tonhöjd som den vilken
glaset vid en svag knäpp avgiver; genom att tonhöjden känsligt avpassas kan handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
