Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Kopplade svängningskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. KOPPLADE SVÄNGNINGSKRETSAR. 499
summas, ifall hela bottnen i cylindern lämnas öppen, men detta fall skulle således
motsvara att ingen dämpning äger rum, så att svängningarna hos den mekaniska
svängningskretsen fortgå oavbrutet utan att någonsin dö ut.
En teoretisk undersökning av rörelsen hos en dylik mekanisk svängningskrets ger
vid handen, att egensvängningarna hos kretsen ha ett svängningstal n och en dämpnings-
1 1 / 1
faktor d som kunna beräknas ur formlerna n = — \ —— — d2; d = Likaså ger
2?r v mE 2m
teorien vid handen att resonans inträffar, då den yttre kraftens periodtal är n° = — l /
Sambandet mellan egensvängningarnas och kraftens periodtal vid resonans blir därför
/ d \2 .
n2 = n2— | — I , visande att olikheten mellan dessa periodtal växer med dämpningen.
Här anförda formler visa att svängningskretsens egenskaper definierade medelst de
till den materiella anordningen knutna tre mätbara storheterna m, E och l tillåta
beräkning av de storheter som känneteckna svängningsrörelsens förlopp.
Vi kunna tillägga att även resonanskurvans förlopp kan beräknas ur dessa
storheter.
Kopplade svängningskretsar. Av en mycket stor teknisk betydelse är det fall då
man har tvenne svängningskretsar, vilka genom sin rörelse påverka varandra. En dylik
inbördes påverkan eller s. k. koppling kan åstadkommas på i huvudsak tre olika sätt,
nämligen så att de ha gemensamt antingen en massklump, en spiralfjäder eller en
dämp-ningsanordning så som finnes återgivet i fig. 396—398. Dessa olika kopplingssätt kunna
vi kalla mas skoppling, elasticitetskoppling och friktionskoppling. Dessutom kunna vi
särskilja lös koppling och jast koppling, allteftersom den gemensamma anordningens verkan
är svag eller stark i förhållande till övriga anordningars verkan. Sålunda ha t. ex. de
bägge kretsarna vid lös masskoppling gemensamt en klump m^, vars massa är ganska
Fig. 396. Fast (t. v.) resp, lös (t. h.) masskoppling.
Fig. 397. Fast (t. h.) resp, lös (t. v.) elasticitetskoppling.
Fig. 398. Fast (t. h.) resp, lös (t. v.) friktionskoppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
