Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Kopplade svängningskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. KOPPLADE SVÄNGNINGSKRETSAR.
501
men är kopplingen lös, d. v. s. den gemensamma massklumpen stor, förlöper den
första klumpens svängningar nästan som om fjädern ägde stöd mot en fast vägg;
först så småningom kommer denna stora klump i rörelse, och likaså tager det längre
tid innan denna rörelse överförts till den andra kretsen, men när denna väl kommit
igång, svänger den nästan ostörd av den första kretsen, ungefär så som om dess
fjäder vore fästad i en fast vägg. På detta sätt kommer mer och mer energi att från
den första kretsen övergå i den andra, med påföljd att den första kretsens svängningar
mer och mer försvagas samtidigt med att den andra kretsen börjar utföra allt kraftigare
svängningar. Denna övergång av energi från den ena kretsen till den andra kan i
Fig. 399. Svängningsrörelsen i var sin av två ganska fast kopplade kretsar förlöper så, att de
inbördes omväxlande utbyta energien.
yttersta fall fortgå ända tills svängningarna fullständigt upphört i den första kretsen,
så att tillståndet är alldeles enahanda som vid starten, ehuru kretsarnas roller äro
ombytta. Därefter måste förloppet utveckla sig analogt. Den andra kretsens
svängningar äro nu som kraftigast men avtaga mer och mer, allt under det den första
kretsen återfår energien genom den gemensamma massans förmedling. I allmänhet
sker en omkastning av energiförmedlingen från den ena kretsen till den andra redan
innan all energi överförts, men i övrigt blir förloppet det här skildrade.
Funnes ingen dämpning skulle denna energipendling mellan de båda kretsarna
oavbrutet försiggå fram och tillbaka mellan dem. De med dämpningen förbundna
energiförlusterna ha emellertid det inflytandet, att energien så småningom överföres till
dämp-ningsanordningen, varigenom de bägge kretsarnas energi avtager och svängningarna så
småningom dö ut.
Uti fig. 399 ha vi återgivit ett diagram över rörelseförloppet i de bägge kretsarna
sådant det av en på massorna fästad penna kan uppritas på ett papper, som
upp-bäres av den gemensamma massklumpen och på denna hålles i likformigt
framåt-glidande rörelse. Dessa diagram ha vi dessutom ställt mitt över varandra, så att
man tydligt ser, att rörelsen är som kraftigast i den ena kretsen när den är som svagast
i den andra och vice versa. Den svällande och avtagande styrkan hos vardera kretsens
svängningar, som man betecknar med termen svävningar, visar, att vardera kretsen i
själva verket utför svängningar, som kunna anses sammansatta av två svängningar
med olika periodtal; när dessa två samverka sväller styrkan, och när de motverka
varandra avtager den. Skillnaden mellan de bägge periodtalen kan enligt vad vi skola se
i läran om ljudet visas vara lika med antalet dylika utsvällningar eller svävningar per
sekund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
