Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Huygens’ teori för elastiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDET SOM RÖRELSE. HUYGENS’ TEORI FÖR ELASTISKA VÅGOR. 509
Fig. 408. Vågfront och partialvågor. Efter
Huygens (1678).
av en vågimpuls, blir centrum till en liten sfärisk våg, en s. k. partialvåg, och att den
totala vågen representeras av den yta som smygande sig efter dessa sfärer omsluter dem
alla. Denna senare yta brukar kallas vågjront, och dess egenskap att omsluta de andra
ytorna uttrycker man ofta genom att säga att den är deras omhölje eller enveloppe.
Fig. 408 visar hur de olika punkterna b b b av den sfäriska vågfronten HI ge upphov
till partialvågor vilka omhöljas av sfären DF. Huygens framhåller att varje
partialvåg kan vara utomordentligt svag men att
icke desto mindre deras samverkan utefter
■omhöljet kan ge en relativt kraftig rörelse.
Detta förklarar bl. a. att om den från
punkten A utgående vågen ursprungligen
är begränsad till att blott omfatta stycket
BG, så att HB och GI avskärmats, så
kommer den i fortsättningen att vara
begränsad till det stycke GE, som svarar mot
att ytterpunkterna skrida fram efter de
räta linjerna AB och AG. »Ty», säger
Huygens, »fastän partialvågorna som
utsändas av de partiklar vilka befinna sig
inom området CAE även sprida sig
utanför detta rum, komma de icke att i samma
ögonblick samverka för att bilda den våg
vilken begränsar rörelsen, så som de just göra på omkretsen CE, vilken är deras
gemensamma tangent.»
I denna sista punkt ha Huygens’ åsikter väsentligt kompletterats av senare
forskningsresultat. Som vi redan framhållit hade Huygens hela tiden i tankarna sin
vågteoris tillämpning på ljuset och det gällde för honom att bl. a. genom ovanstående finna
ett förnuftsskäl till det faktum, att ett ljusknippe som avskärmats i fortsättningen
begränsas på ett sätt motsvarande en rätlinig fortplantning. För ljudet ställer sig saken
icke fullt analogt; ljudet kan som bekant mycket väl gå runt ett hörn, och det är svårt
att genom avskärmning begränsa det till bestämda fortplantningsriktningar.
Betecknar A en ljudkälla och är exempelvis BG i fig. 408 en dörröppning, så kan ljudet mycket
väl höras vid sidan om den egentliga vågfronten CE. Det helas förlopp är i hög grad
beroende på karaktären av punktens A rörelse och på vad rörelse som följer efter den
första rörelseimpulsen. Utför A snabba vibrationer fram och tillbaka, så att man kan
anse att från A utgår den ena stötvågen efter den andra, då kan det hända att
två på varandra följande vågor utanför området CAE ge upphov till partialvågor
som kunna upphäva varandras verkan. Ju snabbare vibrationerna följa på
varandra i förhållande till den hastighet med vilken vågrörelsen skrider framåt,
desto större möjlighet förefinnes till en dylik motverkan Erfarenheten har också
som vi längre fram skola se givit vid handen, att ljud svarande mot oerhört
hastiga vibrationer kan utslungas i en skarpt begränsad »stråle», medan ljud svarande
mot långsamma vibrationer icke låter sig så skarpt avskärmas utan sprider sig runt
hörnen.
Vågrörelsens reflexion enligt Huygens. Från Huygens’ ståndpunkt blir ekot,
ljudets återkastning eller reflexion, endast en konsekvens av det från biljardspelet så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
