Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Huygens’ teori för elastiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDET SOM RÖRELSE. HUYGENS’ TEORI FÖR ELASTISKA VÅGOR.
511
Fig. 410. Vågrörelsens brytning eller refraktion vid inträngning
i ett tätare medium. Efter Huygens (1678).
Vågrörelsens brytning. Vända vi oss nu i vår här gjorda betraktelse till rörelsen
bland de större kulorna, så inse vi att även bland dem stötimpulsen kommer att ge
upphov till en fortskridande rörelse. På grund av att dessa kulor äro annorlunda
beskaffade än de föregående, kunna vi förutsätta att stötimpulsen från kula till kula
fortskrider med en annan
hastighet än bland de små kulorna.
Vi förutsätta att
hastigheten är mindre i detta fall,
exempelvis blott 2/3, och vilja
i anslutning till fig. 410
undersöka vågfronten i detta nya
medium. Är A B gränsen
mellan de bägge kulområdena och
är AHHG vågfronten i det
förra mediet, så skulle
vågfronten ha varit GMMB i det
ögonblick B nås, ifall bägge medierna
varit lika. Den från A
utgående partialvågen hinner
emellertid icke fram till G, när den
skall förmedlas av de större
kulorna, utan radien till dess sfär blir AN, som blott är 2/3 av AG. Sammaledes få de
från K utgående partialvågorna radier, som blott äro 2/3 av KM, och följden blir
att den nya vågfront BN, som omhöljer dessa partialvågor, kommer att fortskrida i
riktningen AN, vilken ej utgör en direkt fortsättning av den ursprungliga riktningen
DA, men väl kan sägas vara DA:s brutna fortsättning. Vid övergången till ett i
elastiskt avseende olika beskaffat medium kommer den infallande vågen således att
splittras i två vågor, en som reflekteras i det ursprungliga mediet enligt lagen för reflexion,
så att infallsvinkeln är Eka med reflexions vinkeln, och en som brytes in i det andra
mediet och fortskrider i en riktning som geometriskt bestämmes av våghastigheterna i de
bägge medierna. Den vinkel C AB som den infallande vågfronten AG bildar med
gränsytan AB och som kallas injaUsvinkel vilja vi beteckna i, och den vinkel NBA
som den brutna vågen bildar med gränsytan, brytning svinkeln, vilja vi beteckna b.
_ _ . . GB ... AN , sin i GB , n .
Då erhaUes sm i =–- och sm b =––-, sa att–-=––-. Denna redan av Cartesius
AB AB sin b AN
1637 uppställda lag som vi skola avhandla i läran om ljuset kallas för brytningslag en.
Eftersom GB och AN förhålla sig som våghastigheterna kan denna lag uttalas
sålunda:
Då en våg passerar gränsytan mellan två media brytes den,
så att s i n u s m å 11 e n för infalls- och brytningsvinklarna förhålla
sig som våghastigheterna i resp, media.
Ljudets reflexion och brytning. Senare
tiders erfarenhet har bekräftat att ljudet
verk-Egen förhåHer sig som en dyEk elastisk
våg.-R ef lexionsf enomenet i form av eko var ju
sedan gammalt känt för det fall att åter-
Fig. 411. Ljudet reflekteras mot en ropares
väggar, så att det går ut mera samlat än
från munnen direkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
