Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
LJUDET.
står ut som en hävarm vinkelrätt mot stången. Denna arm ge vi ett slag med en
hammare. Då kommer det första skiktet att vridas i förhållande till det andra; i
gränsytan uppstå vridande krafter vinkelräta mot stångens längdriktning. Vridningen är ju
i grund och botten blott ett slags skjuvning (jfr sid. 274), och denna deformations
fortplantning från skikt till
skikt försiggår därför på ett sätt
fullständigt analogt med det
nyssnämnda (se fig. 421). Den
matematiska behandlingen av
fenomenet visar också att den
elasti-citetskoefficient, som för bägge
dessa vågor kommer i fråga, är
den s. k.
avskärningsmo-d u 1 e n.
Fig. 421. Fortplantning av en torsionsvåg efter en rund ]
stäng.
Ytvågor. Så snart ett material är begränsat av en fri yta, varigenom denna kan
höjas och sänkas i förhållande till innanför liggande delar av materialet, kunna ytvågor
uppträda. Dessa vågors styrka avtager mot djupet, medan rörelsen vid själva ytan
däremot kan bliva betydligt kraftigare
än vid andra vågtyper. Parallella
skikt vinkelräta mot en plan
be-gränsningsyta böjas härvid (se fig.
422), men ju närmare man kommer
ytan i övrigt, dess mer har vågen en
viss likhet med utvidgningsvågen.
De svängningar vari marken försättes genom storstadstrafik och verkstadsmaskiner
äro exempel på dylika ytvågor. Den mest våldsamma formen av ytvågor uppstår vid
jordbävningar. För att skydda byggnader mot dylika vågor, som ju avtaga i styrka
mot djupet, kan man omgiva byggnaden med en djup, täckt eller öppen grav.
Ytvågornas hastighet kan utfalla något olika, beroende på själva arten av den rörelse
vari ytans olika punkter befinna sig. Vid jordbävningsvågor kan man särskilja en ytvåg
med en hastighet om 4 km/sek. och en med en hastighet av 3,4 km/sek.; men även andra
hastigheter äro teoretiskt möjliga.
Vågors omvandling vid reflexion. Vid gränsytan mellan olika fasta material kan
en vågs reflexion utfalla på ett mera invecklat sätt än det av oss på sid. 510 betraktade.
Fasta material kunna ju vara säte för olika slags vågor med olika hastigheter, och det
föreligger den möjligheten att en våg av en typ vid reflexion ger upphov till vågor av
andra typer. Exempelvis kan en ren tryckvåg vid sned reflexion ge upphov till både en
reflekterad tryckvåg och en reflekterad skjuvningsvåg. Endast den förra av dessa bägge
reflekterade vågor fortskrider, så att reflexions- och infallsvinklarna äro lika, ty endast
denna har samma hastighet som den infallande vågen. Den reflekterade skjuvningsvågen
kan emellertid bestämmas efter samma grunder som vid fig. 410, och man inser i direkt
anslutning till Huygens’ princip att reflexionsvinkeln blir densamma som
brytnings-vinkeln vid ifrågavarande hastighetsförhållande, så att således sinus för
infallsvinkeln förhåller sig till sinus för reflexionsvinkeln lika som de bägge våghastigheterna
förhålla sig till varandra.
Fig. 422. Partiklarnas rörelse inom en Rayleighvåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
