Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDET SOM RÖRELSE. OLIKA SLAGS VÅGOR.
519
Våghastigheten vid utvidgningsvågor beräknas ur Newtons lag, varvid
elasticitets-koefficienten just är den youngska elasticitetsmodulen E, vilken ju uppmätes under
sådana omständigheter att tvärkontraktion uppträder tillsammans med längdförändring.
De rena tryckvågornas hastighet bestämmes däremot av en elasticitetskoefficient vars
Fig. 419. Fortplantning av en skjuvningsimpuls utefter en elastisk stång i schematisk framställning.
Skjuvnings-, torsions- och böjningsvågor. Skulle vi med en skarp egg slå an
vinkelrätt mot den av oss tidigare betraktade stångens långsida nere vid ändan,
kommer skiktet n:o 1 att utsättas för en förskjutning i sidled, en s. k. skjuvning, i
förhållande till skiktet n:o 2; elastiska krafter gående vinkelrätt mot stången göra sig gällande
i gränsytan mellan de bägge skikten och sätta även skiktet n:o 2 i rörelse vinkelrätt
mot stången och denna rörelse drager skiktet n:o 3 o. s. v. med i en framåtilande
stöt-våg, i vilken deformationen och dess krafter utvecklas vinkelrätt mot vågens
fortplant-ningsriktning.
Rena skjuvningsvågor där skikten endast så som i fig. 419 förskjutas i förhållande
till varandra utan att de upphöra att vara parallella kunna icke exakt erhållas i en
begränsad stång. Stången kommer nämligen alltid att mer eller mindre böjas, så att stångens
bägge raka delar på var sida om det framilande skiktet bilda vinkel med varandra,
samtidigt som de olika delskikten inom det framilande skiktet något luta inbördes. Vågen
är således egentligen en böjningsvåg, vars hastighet är beroende av tröghetsmomentet
för stångens tvärsnitt. Uti ett fast material, som breder ut sig åt sidorna, kan däremot
en skjuvningsvåg uppstå, ty därvid är böjning utesluten.
I en stång kan man emellertid
erhålla det speciella slags
skjuvningsvågor som kallas torsionsvåg. Låt
oss nämligen tänka oss, att man vid
ändan av en stång skruvar fast en
klov eller medbringare, så att den
Fig. 420. Partiklarnas rörelse inom en böjningsvåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
