Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
LJUDET.
Man kan således i ett sådant av en trådspiral bildat »medium» även efter behag
avpassa den hastighet, med vilken en elastisk deformation sprides från punkt till punkt
i mediet d. v. s. från varv till varv uti denna spirals vindlingar. Hänga vi dessutom
upp spiralen i ett system trådar så som fig. 423 utvisar, så kunna vi anse densamma som
representant för ett avsnitt av ett fritt rörligt, elastiskt medium, ägande en mycket liten
elasticitetsmodul.
Låter man ytterändan av denna spiral utföra en vibrerande rörelse, så att den går
fram och tillbaka utefter ett litet r ä 11 i n i g t vägstycke riktat i spiralens
längdriktning, så kan man se hurusom spiralens övriga punkter så småningom komma att
utföra fullständigt liknande vibrationer. Det ena lindningsvarvet av spiralen efter det
Fig. 423. En spiralfjäder utgör en kropp med liten elasticitetsmodul, varför elastiska vågor
fortplantas mycket långsamt utefter densamma.
andra kommer i gång, och till slut når rörelsen även den bortre ändan. Då inträffar
emellertid komplikationer på grund av att luften, som stöter intill denna ända,
har helt andra elastiska egenskaper och vågen således, enligt vad vi på sid. 520 sett,
kommer att delvis återstudsa inom spiralen och delvis gå vidare i luften. Tills vidare
antaga vi spiralen så lång att vi hinna göra våra observationer innan dylik reflexion
inträtt.
Tack vare stålets goda elastiska egenskaper komma de olika punkterna av spiralen
att utföra fullkomligt lika vibrationer; tiden för varje fram- och återgående i banan,
den s. k. svängning stiden eller perioden, blir lika för alla, och den rätliniga banans längd,
vars halva belopp kallas svängningsamplituden, blir också densamma för alla punkter.
Däremot komma de olika punkterna att i samma ögonblick intaga olika lägen i
banorna, eftersom det tar tid för rörelsen att spridas utefter spiralens längdriktning.
Man säger att de befinna sig i olika skede av rörelsen eller att de ha olika rörelsefas.
Som mått på fasen brukar man tåga den bråkdel av hela perioden, som behöves för att
från den rörliga punktens utgångsläge uppnå det läge i banan, som punkten för
ögonblicket intager.
Utför en punkt exempelvis en harmonisk oscillationsrörelse (se sid. 385) på ett
rätlinigt, vertikalt vägstycke om 6 mm, och är antalet svängningar i sekunden 100, då
är svängningstiden eller perioden 1/100 sek. och amplituden 3 mm; ligger utgångsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
