Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 424. Den longitudinella vågrörelsen vid
harmonisk oscillationsrörelse.
LJUDET SOM RÖRELSE. OLIKA SLAGS VÅGOR. 523
mitt på vägstycket och har rörelsen börjat uppåt, så är fasen en kvarts period i högsta
läget, en halv period då mittpunkten passeras i nedåtgående, tre kvarts period i
lägsta läget och åter noll i det ögonblick punkten når utgångsläget i uppåtgående rörelse.
Utföra två partiklar rörelser av samma karaktär med samma period, så har
differensen mellan deras faser ständigt samma värde. Denna konstanta fasskillnad eller
fasförskjutning anger hur lång tid, i periodens mått, som den ena partikeln skall stå
stilla för att den andra skall hinna intaga samma läge i banan som denna.
Våglängd. I anslutning till det nu nämnda och på grund av det faktum att
vågrörelsen skrider framåt med en bestämd hastighet, framgår det att spiralfjäderns olika
punkter visserligen utföra identiskt samma rörelser, men vid en viss tidpunkt befinna
de sig i olika skeden av denna rörelse, så
att två partiklar inbördes ha en bestämd
fasförskjutning.
Låt oss tänka oss att vågen i ett visst
ögonblick nått en bestämd lindning e (fig.
424), där vi schematiskt angivit
spiralfjäderns olika lindningsvarv som
parallella linjestycken; just när spiralfjäderns
ytterlindning a från begynnelseläget A
fullbordat sin första svängning och i
ställningen E återtagit samma läge som
i utgångsläget, då kommer denna lindning
e i den följande rörelsen att alltid äga
samma rörelsefas som ytterlindningen.
Efter ytterligare en hel period, då ytterlindningen a således två gånger gått fram
och tillbaka i sin bana, har nyssnämnda lindning e gått en gång fram och tillbaka i
sin bana, så att vågen nu just når en ny, på figuren icke synlig lindning, vilken
uppenbarligen* måste befinna sig lika långt från lindningen e som denna befinner sig från
lindningen a.
Denna fullt bestämda sträcka (ae i fig. 424), som vågen skridit framåt under en
period, kallas för vågens våglängd, och dennas storlek z är uppenbarligen lika med
produkten av våghastigheten h och den använda tiden, d. v. s. svängningstiden T.
Införa vi dessutom svängningstalet n och • konstatera att antalet svängningar pr sekund
(n) gånger tiden för varje svängning (T) måste just bli en sekund, så erhållas följande
viktiga formler:
1
n = ~, k —kT eller h = n k.
Utföras 2 vibrationer i sekunden, så att svängningstiden är 1/3 sek., och skrider vågen
fram med en hastighet av 30 cm/sek., är våglängden således 15 cm. Vid luftvibrationer,
som fortplanta sig med en hastighet om c:a 330 m/sek., men där förhållandena i övrigt
ställa sig analoga, kommer en vibration med en svängningstid som exempelvis är 1/100
sek. att fortskrida med en våglängd om 3,3 m.
Förtätningar och fortnnningar. Vi vilja nu för enkelhetens skull antaga att
vibrationsrörelsen är harmonisk, så att varje partikels vägskala blir en sinus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
