Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDET SOM RÖRELSE. OLIKA SLAGS VÅGOR.
525
det svårt att säga, vad som skall kallas berg och vad som skall kallas dal, och man kan
därför träffa sitt val efter behag.
Även vid den transversella vågen blir fördelningen av vågberg och vågdalar, inom
en sträcka lika med våglängden, i hög grad beroende av oscillationsrörelsens karaktär.
Är oscillationsrörelsen harmonisk, erhålles sinuskurvans mjuka våglinje,
men i andra fall följa böjningarna
helt andra våglinjer.
Gör man en jämförelse mellan å
ena sidan vågen (till höger i fig. 427),
där avvikelserna ur vågens
fortplant-ningsriktning mätas av vägen i
partiklarnas bana och där vågens
till-ryggalagda väg är proportionell mot
tiden, och å andra sidan
oscillationsrörelsens vägdiagram för varje
partikel (till vänster i fig. 427), är det
uppenbart att de föreställa samma
kurva blott med den skillnad att längderna i horisontell led icke äro lika men
däremot proportionella, så att de i den ena figuren blivit utdragna eller hopträngda i en
viss proportion i förhållande till motsvarande längder i den andra figuren. Den
transversella vågens böjningar återspegla således
fullständigt oscillationsrörelsens karaktär.
Fig. 426. Rörelsen hos partiklarna i ett medium där
en harmonisk, ren skjuvningsvåg framgår.
Fig. 427. Den transversella vågens profil (t. h.) göres av samma kurva som oscillationsrörelsens
väg-tid-diagram (t. v.).
Även vid den longitudinella vågen kommer den fördelning som förtätningarna
och förtunningarna ha inom våglängden att återspegla oscillationsrörelsens karaktär,
ehuru motsvarigheten ej blir så direkt synlig som vid den transversella vågen.
Polariserad våg. Vi ha i det föregående blott tänkt oss transversella vågor uppstå
på så sätt att spiralfjäderns ytterända rört sig fram och tillbaka i en rätlinig
bana vinkelrätt mot spiralens längdriktning; eh sådan våg säges vara rätlinigt
polariserad, och det plan som bestämmes av oscillationsriktningen och
fortplantningsrikt-ningen (i fig. 427 således papperets plan) kallas vågens polarisationsplan.
Man skulle emellertid också kunna låta spiralfjäderns ända röra sig varv efter varv
runt i en liten sluten bana liggande i ett plan vinkelrätt mot spiralens längdriktning
men för övrigt av godtycklig form. Då erhålles en transversell våg av mera generell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
