Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Olika slags vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
LJUDET.
Fig. 425. Rörelsen hos partiklarna i ett medium där
en harmonisk, ren tryckvåg framgår.
skala. Betänker man då, att under första kvartsperioden (raden B i fig. 424
motsvarar att första kvartsperioden avslutats och lindningen a står i begrepp att vända)
av en dylik rörelse alla de partiklar som komma i gång röra sig åt samma håll i
förhållande till utgångsläget, är det omedelbart klart att dessa partiklar kommit närmare
till varandra än vid själva utgångsläget; samtidigt har vågen skridit fram en kvarts
våglängd (sträckan ab i fig. 424 A). Detta område av vågen måste tydligen vara
hoptryckt, det omfattar ett kompressionsområde, en s. k. förtätning.
Under de bägge därpå följande kvartsperioderna (motsvarande C och D i fig. 424)
röra sig alla partiklarna åt det motsatta hållet mot förut; avstånden mellan dem
ökas allt mer och mer, mediet uttänjes och ett dilatationsområde eller s. k. förtunning
uppstår. Därpå följande bägge
kvartsperioder ge ett nytt, dubbelt så brett
kompressionsområde som vid starten,
och i fortsättningen omväxla
förtätningar och förtunningar med
varandra och omfatta vardera i det
närmaste en bredd av en halv
våglängd.
Vågens fortplantning kan sägas
bestå däri att denna följd av
förtätningar och förtunningar skrider
framåt genom det elastiska mediet, vars
olika partiklar på grund därav
ut
föra oscillationsrörelser. üti fig. 425 ha vi återgivit de olika partiklarnas rörelse i
ett medium, vari på detta sätt en harmonisk, ren tryckvåg fortskrider.
Vid en oscillationsrörelse som icke är harmonisk utan där partiklarnas vågskalor
förete annan karaktär än den som sinusskalan ger komma även förtätningarnas
och förtunningarnas fördelning att få en mera invecklad karaktär. Om man
avsöndrar en följd av skikt med en tjocklek lika med våglängden, förete dessa skikt dock
inbördes precis samma täthetsfördelning, och det är den inom våglängdens bredd
fallande fördelningen som fullständigt kännetecknar oscillationsrörelsens karaktär.
Transversella vibrationsvågor. På samma sätt som vi nu undersökt den
longitudinella vågen och dess karaktär i det elastiska mediets olika delar vilja vi nu studera den
transversella vågen. Vi tänka oss fördenskull att ytterändan till
spiralfjädern i fig. 423 bringas att utföra en oscillatorisk rörelse ienrätlinig bana
vinkelrätt mot spiralens längdriktning.
Även nu komma partiklarna i detta medium att successivt utföra identiska
rörelser, ehuru fasförskjutna i förhållande till varandra, och även i detta fall kan
man iakttaga, hurusom avståndet mellan successiva partiklar med samma fas är
lika med våglängden, d. v. s. den sträcka vågen fortskrider under en period (se
fig. 427).
I detta fall kan man emellertid icke tala om förtätningar och förtunningar, utan
en rad av mediets partiklar utför en slingrande rörelse (se fig. 426), i någon mån
påminnande om vatten vågens böljande gång, med utbuktningar än åt det ena och än åt
det motsatta hållet. Dessa utbuktningar kallas liksom vattenvågens för vågberg och
vågdalar, men eftersom oscillationsrörelsen ej nödvändigt behöver gå i lodrät riktning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
