Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Vågors registrering. Interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDET SOM RÖRELSE. VÅGORS REGISTRERING. INTERFERENS. 533
Fig. 440. Ronsselots apparat för grafisk
förstoring av grammofonskivors bottenknrva.
kretsar. Alla dessa problem ha även sysselsatt radioteknici vid konstruktion av
mikrofoner och högtalare, och numera har ett samarbete mellan dessa bägge
industrigrenar lett till införande av speciella anordningar, s. k. grammofonförstärkare, varigenom
grammofonen kan avlyssnas i en radiohögtalare. Ljudreproduktionen har därigenom
blivit synnerligen fulländad. Man har även utnyttjat detta samarbete för
framställandet av grammofonskivor. Dylika elektromagnetiskt inspelade grammofonskivor äro fria
från de biljud som härrörde från den tratt mot vilken inspelningen alltid förr skedde,
för att ljudet skulle med full kraft verka på ljuddosan. Vid de elektromagnetiskt
inspelade skivorna riktas ljudet mot en radio mikrofon och får sedan »telefonledes»,
så som vid Blakes fonautograf, sköta om
inregistreringen. Härvid drager man fördel
av den moderna trattfria radiomikrofonens
(»sockerbiten») frihet från störande biljud.
Telegrafouen. Den danske uppfinnaren
Valdemar Poulsen genomförde en dylik
elektromagnetisk princip uti sin 1899
uppfunna telegrafon. Även här sker talet i en
mikrofon, och de uppkomna
telefonströmmarna ledas till en sinnrikt konstruerad
elektromagnet, genom vilken löper en fin
ståltråd, som härvid magnetiseras olika starkt
i takt med ljudets vibrationer. När denna
ståltråd får löpa genom en till en telefon eller
högtalare ansluten dylik elektromagnet,
åter
gives ljudet precis som vid en vanlig grammofon. Uppfinningen har i motsats mot den
med grammofonförstärkning och högtalare försedda vanliga grammofonen den fördelen
att vara mera konsekvent byggd på utnyttjandet av telefonströmmar, varigenom
numera radioteknikens alla finesser kunna tillgodogöras. Den har även kommit till
användning i samband med den
moderna ljudfilmen och har måhända
stor framtid för sig.
Fonetiska studier. Den högt
uppdrivna grammofontekniken har
även utnyttjats vid fonetiska studier,
d. v. s. studiet av talets
ljudkarak
tär. Exempelvis har man konstruerat apparater, varigenom profilkurvan i botten på
grammofonskivans rits kan grafiskt återgivas i stark förstoring. Fig. 440 återgiver en
dylik modern fonautograf, där en grammofonskiva (synlig t. h. i fig.) reproduceras på en
cylinder. En på detta sätt upptagen reproduktion i förstorad skala av en del av
det franska ordet (G)rand’m(ère) återgives i fig. 441.
Fig. 441. Förstorad bild av bottenprofilen i en
grammofonskiva återgivande delar av ordet (g)rand’m(ère).
Interferens. Man kan stundom ha anledning att anse att två eller flera vågor
samtidigt gå fram genom ett medium. Icke så, som om partiklarna i ett medium
verkligen skulle kunna utföra mer än en fullt bestämd rörelse, men så, att man i tanken
särskiljer tvenne orsaker till rörelsen. Detta är exempelvis fallet, när tvenne ljudande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
