- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
536

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Vågors registrering. Interferens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536

LJUDET.

med en halv våglängd (obs! hyperbelns egenskap sid. 96, enligt vilken avstånden till
brännpunkterna ha en konstant vägskillnad).

Stående transversella vågor. Av allra största betydelse är det interferensfenomen
som uppstår, när en långvarig vibrationsvåg reflekteras och möter sin egen
fortsättning: då uppstår det slags vågrörelse som kallas en stående våg.

Har man exempelvis ett rep fästat i ena
ändan, så kan man genom en fram- och
återgående knyckande rörelse av den andra ändan
få en våg att röra sig utefter repet (se fig. 445).
Framkommen till den andra ändan reflekteras

denna våg mot fästet, och ifall man lämpligen avpassar knyckarnas svängningstal, kan
man lätt få till stånd en stående svängning av den art, som i fig. 446 visas, alstrad
enligt en av Melde (1860) angiven metod, på så sätt att handens knyckar ersatts av
en stämgaffels vibrationer och repet ersatts av en sträng, som spännes med en skruv A.
Alla punkter passera samtidigt jämviktsläget än åt det ena än åt det motsatta hållet,

Fig. 445. Reflexion av en vågrörelse utefter
ett rep.

Fig. 446. Meldes metod för alstring av stående vågor utefter en sträng.

ehuru deras svängningsamplituder äro olika, från stillastående vid noderna och N2
i fig. 446; även en tredje nod är synlig å figuren vid själva stämgaffeln) till ett största
värde vid bukarna och B2 i fig. 446). Avpassar man strängens svängningstal genom
att medelst skruven A reglera dess spänning, så kan man få strängen att uppdela sig i
flera eller färre noder (se fig. 447).

Fig. 447. Stående vågrörelse utefter en sträng, uppvisande 5 noder och 4 bukar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free