Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som musik - Samverkan av toner. Klangfärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
LJUDET.
mellan det antal svängningar som vardera svängningsrörelsen på denna tid utför. I
fig. 474 är differensen mellan svängningstalen 32—30 = 2, och därför uppstå 2
svävningar i sekunden. I fig. 475 är motsvarande bild vid en noggrannare avstämning, det
ena svängningstalet är fortfarande 30, medan det andra är 31; under 1 sek. uppstår därför
blott en enda svävning, ty som sagt
antalet svävningar per sek. är lika med skillnaden
mellan de bägge tonernas svängningstal.
Den i det föregående nämnde fransmannen Sauveur torde varit den förste som insett
detta samband mellan svävningarna och svängningstalen. Av en orgelkonstruktör
fick han veta att dylika svävningar användes för en noggrann stämning av
orgelpiporna, och detta gav honom anledning att tränga in i svävningarnas fysikaliska natur,
något som instrumentmakare och musici saknade intresse för på den tiden. Det var
också med stöd av denna insikt Sauveur försökte en absolut bestämning av
svängningstalen. Med korkar kortade han av två pipor, så att deras längder förhöllo sig som 99 till
100 och så att de gåvo en svävning i sekunden. Med kännedom om att piplängderna
förhålla sig omvänt som svängningstalen kunde han då anse att den ena pipans
svängningstal var 100. Med hjälp av svävningar kunde han sedan avpassa en rad av
normalpipor med bestämda, svävningstal och med deras hjälp bestämma
svängningstalen för ljudande toner.
En sak av stor vikt, förtjänt av att i detta sammanhang påpekas, är att
avstämningen vid de höga tonerna måste vara mycket känsligare än vid de låga. Medan två
toner med svängningstalen 1 000 och 1 001, sonl således differera med 1 på 1 000 eller
med en tiondels procent, 0.1 %, ge en svävning i sekunden, komma tonerna i fig. 475,
som ge lika många svävningar, att differera med 1 på 30 eller 3.3 %. Vid avpassning
av strängars längd och spänning är emellertid den procentuella avvikelsen i allmänhet
utslagsgivande för den lätthet, med vilken man kan reglera stämningen.
Kombinationstouer. Ett annat fenomen som man velat sätta i förbindelse med
svävningars uppkomst och som säkerligen ända sedan äldsta tider mer eller mindre
medvetet använts vid instruments stämning är uppkomsten av s. k. kombinationstoner. Då
två väsentligt olika toner ljuda, hör man, ifall man har ett tillräckligt känsligt öra,
förutom dessa två toner även en tredje ton, vars svängningstal är Eka med de bägge andras
skillnad. Exempelvis om kvinten ljuder, så gör den högre tonen 3/2 = 17a gång så många
svängningar som den lägre; skillnaden blir den lägre tonens halva svängningstal,
motsvarande en kombinationston en oktav lägre än denna. Enklast vore det ju att som
Lagrange gjorde i en 1759 publicerad avhandling, tänka sig att svävningarna, när
deras antal per sekund blir tillräckligt stort, ge luftvibrationer med tillräckligt högt
svängningstal för att kunna uppfattas som en kombinationston. En sådan uppfattning står
emellertid i strid med det för resonansfenomenen så viktiga Fourierska teoremet och har
starkt angripits av Helmholtz, ehuru den Lagrange’ska uppfattningen även haft
varma försvarare i tyskarna R. König (1876) och W. Voigt (1890).
Saken är nämligen den, att om örats fysiologiska verkan verkligen beror av resonans
hos ett fullkomligt elastiskt system, så återgiver detta system den periodiskt verkande
kraften (se sid. 492) på så sätt, att varje harmonisk komponent hos kraften motsvaras
av en harmonisk svängning hos örats elastiska organ, men andra svängningar kunna icke
av ett fullkomligt elastiskt organ återgivas. Kombinationstonen har emellertid ingen
motsvarighet av någon harmonisk komponent hos ljudvågen, såvida icke kopplade
sväng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
