Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som musik - Samverkan av toner. Klangfärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
LJUDET.
siga trianglar vilkas höjd angiver relativa
tonhöjden för grundtonen (som betecknas 1),
första övertonen (2), andra övertonen (3)
o. s. v.
Den svängning som harmoniskt
analyserats i fig. 454 sid. 544 och som består
av en grundton och en hälften så stark överton kommer således att ha fig. 480 som
måttskala för klangfärgen.
I fig. 481 återgives klangskalan för en orgelton jämte den därtill svarande
sväng-ningskurvan. I denna klangskala dominera tredje och fjärde tonen, medan grundtonen
och första övertonen äro ganska svaga och övriga toner ännu svagare.
Fig. 481. Svängningskurva och klangskala för en orgelton.
Fig. 482. Svängningskurva och klangskala för en oboeton.
I fig. 482 återgives på samma sätt svängningskurvan och klangskalan för en ton
från en oboe. I denna klangskala dominera fjärde och femte £onen, d. v. s. tredje och
fjärde övertonen, medan övriga toner utom
möjligen den sjätte äro synnerligen svaga.
I fig. 483 återgives slutligen
klangskalor för en och samma ton alstrad av
stämgaffel, människostämma, flöjt, fiol och
valthorn.
Hörseln. Örats förmåga att särskilja
de olika tonerna i en klang synes giva vid
handen att örat på något sätt påverkas
genom resonans. Enligt Helmholtz teori
äger innerörat en mängd olika stämda
resonatorer, som verka ungefär som
resona-torerna i den i fig. 478 avbildade
apparaten. Ljudet passerar genom mellanörat
till ovala fönstret, varvid den vätska som
fyller snäckan sättes i rörelse. Härigenom
påverkas sedan de i snäckan befintliga
Fig. 483. Klangskala för samma ton från olika
instrument.
Fig. 480. Klangskala för svängningen i fig. 454
sid. 544.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
