Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Termometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEMPERATUR. TERMOMETERN.
597
ningar, och vi veta hurusom teorien om jlogiston blev den sista länken i den kedja av
tankar, som under århundradens lopp knutits till dylika föreställningar om eldämnet.
(Jämför sid. 189.)
Men vi veta också att eldämnet detroniserades, att man lärde sig tolka alla till elden
knutna kemiska förvandlingar på ett helt annat och enklare sätt, sedan
förbränningsför-loppen sattes i samband med syrgasens kemiska verkningar. Mot slutet av 1700-talet
var man kommen så långt, att eldens och värmets kemiska verkningar kunde förstås
utan hjälp av ett eld- eller värmeämne. (Jämför sid. 190.)
Värmets fysikaliska verkningar: köldens och hettans överförande från kropp till kropp,
kroppars utvidgning, smältning och avdunstning genom upphettning m. m., läto sig icke
utan vidare inordnas under de föreställningar, varmed kemisterna kunde reda sig inom
kemiens forskningsområde. För att någorlunda behärska dessa fysiska företeelser måste
man kunna uppfatta dem såsom knutna till mätbara storheter. Först när så är fallet har
forskningen möjligheten att genom mätningar kontrollera hypoteser och att ur
mät-ningsresultaten få fram den matematiska lagbundenhet som styr fenomenen.
Det dröjde emellertid rätt länge innan de till värmefenomenen knutna
föreställningarna och begreppen blevo så pass skärpta och vidgade av erfarenheten att de kunde
göras till föremål för siffermässig granskning. Den första mätbara storhet som infördes
var temperaturen, och detta begrepps långsamma utveckling liksom metoderna för dess
mätning skola vi nu närmare följa.
Termometern.
Fig. 512. Herons automat för tempeldörrars
öppnande och stängande medelst värmen från
altareiden.
Kroppars utvidgning genom värme. Att kroppar som uppvärmas därvid vidgas,
så att de intaga en större volym än den ursprungliga, var sedan uräldsta tider ett bekant
faktum. Men att detta faktum kunde utnyttjas till studium av värmefenomenen blev
mycket sent uppdagat.
Den första insikten om en lagbundenhet i detta fenomen består i att man konstaterar
att volymförändringarna troget följa
värmetillståndet, så att en kropp under fullt bestämda
värmeförhållanden också har en bestämd
volym. Ett första steg i den riktningen är att man
fastslår att en kropp som uppvärmts återtager
sin ursprungliga volym då den åter avsvalnat.
Ett av de äldsta bevarade vittnesbörden
om en sådan insikt ha vi uti alexandrinen
Herons verk. Fig. 512 återgiver sålunda en
anordning, med vilken man skulle kunna möj
-liggöra att ett tempels dörrar automatiskt
öppna sig så snart elden börjar brinna på altaret
E för att åter stängas när elden slocknat.
Altaret består av en stor luftbehållare DAE;
genom röret FG strömmar den uppvärmda
luften in i vattenbehållaren H och driver ut
vattnet genom häverten KLM. till en delvis
vattenfylld hink, som genom denna ökning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
