Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Termometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
VÄRMET.
Fig. 513. Philons försök rörande gasers
utvidgning genom värme. Efter A. de
Rochas upplaga av Philons skrifter (1693).
tyngden sänker sig. Då elden slocknat drager luften sig tillbaka till altarets luft behållare,
häverten suger tillbaka vattnet och dörrarna stängas.
Den Heronska apparaten torde väl aldrig kommit till utförande, det egyptiska
prästerskapet ägde sedan gammalt mera pålitliga knep till menighetens uppbyggelse (jfr
sid. 112), men som tankeexperiment vittnar det om en ganska djupgående insikt uti
de fenomen som här utnyttjas.
Philon från Bysans, vilken liksom Heron var lärjunge till Ktesibios (se sid. 33),
beskriver ett liknande, mera renodlat fysikaliskt försök. »Man förfärdigar en ihålig
blykula av måttlig storlek», säger han. »Den får icke
vara så tunn att den sjunker ihop, ej heller för
tung, men fullständigt torr. Man borrar ett hål
upptill och fastsätter ett omböjt rör, så att detta
nästan når bottnen. Den aildra ändan av detta
rör nedsättes i ett med vatten fyllt kärl. Denna
ända skall liksom i kulan nästan nå bottnen för
att underlätta vattnets utlopp. Låt Ä vara
kulan, B röret och G kärlet. Då påstår jag, att
om man ställer kulan i solen, så kommer vid
ku
lans uppvärmning en del av den i röret inneslutna luften att strömma ut. Detta kan
man se därav, att luften, som strömmar från röret in i vattnet, sätter vattnet i rörelse och
ger upphov till den ena luftblåsan efter den andra. Ställer man kulan däremot i skuggan
eller på ett ställe dit solstrålarna ej nå, så stiger vattnet upp i röret och rinner fram
till kulan. Ställer man kulan åter i solen så rinner vattnet tillbaka i kärlet. Var gång
detta upprepas visar sig samma företeelse. Samma verkan uppnås även, om man
uppvärmer kulan med eld eller gjuter varmt vatten på den.»
Fig. 514. Drebbels
termometer i ursprunglig form
t. v. och med gradering t. h.
Termoskopet. När den antika litteraturen under renässansen blev föremål för
ivrigt studium, torde den även i här berörda hänseende ha givit anledning till eftertanke.
I början på 1600-talet skall sålunda Galilei ha sysslat med försök ganska lika det av
Philon* behandlade, och vid samma tid eller något tidigare utförde den i norra Holland
bosatte bonden Cornelius Drebbel (1572—1634) en del
liknande försök. Drebbels termoskop bestod av två små
kulor förenade med ett rör, i vilket en vätskedroppe utgjorde
en spärr. Den ena kulan var öppen, och vätskedroppen
närmade sig den öppna kulan i värme och den slutna i köld.
Drebbel själv synes icke egentligen från början ha avsett att
använda sitt instrument till värmemätning, men faktum är att
det redan omkring 1620 uti Holland fått vidsträckt
användning i detta syfte. Rörande Galileis försök vet man ej så
mycket med bestämdhet, men Galileis lärjungar berätta att
mästaren kommit till en metod att mäta värmet, och uti Galilei-museet i Florens
förvaras det termoskop som Galilei skulle ha använt. Philons bly kula jämte tillhörande rör
har här utbytts mot en glasbehållare, vilken utdragits till ett rör och så som hos
Drebbel (fig. 514 t. v.) direkt nedsatts i behållaren för vätskan, vilken hos Galilei
utgjordes av rödvin.
Termometern. Den förste som synes ha använt sig av luftens volymförändringar
till att i siffror angiva värmets mått var den venetianske läkaren SanctorIus. (1561—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
