Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Termometerkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEMPERATUR. TERMOMETERKONTROLL.
609
sidan får termometerns vätskebehållare själv vara liten, så att hela dess innehåll på kort
tid hinner antaga omgivningens temperatur. Termometerröret måste följaktligen göras
ytterst fint.
Uti hårfina rör göra sig emellertid s. k. kapillära krafter gällande. Fuktar vätskan
rörets väggar, suges den liksom upp i röret av de kapillära krafterna, medan den
däremot i motsatt fall tryckes ned. Sprittermometrars vätska suges således upp medan
kvicksilvertermometerns tryckes ned. Detta behöver i och för sig icke inverka
störande på termometerns angivelser, åtminstone icke ifall de kapillära krafternas verkan
Fig. 524. Kontroll av termometerröret med avläsningsmikroskop.
är densamma vid olika vätskestånd i röret. Skulle denna verkan däremot bli olika, vid
olika termometerstånd uppstå fel i avläsningarna.
Nu äro emellertid de kapillära krafterna mellan en vätska och ett rör av bestämt
material endast beroende av rörets vidd, ifall beröringsytan mellan vätskan och röret
är absolut ren. Varje ändring i rörets vidd och varje orenhet på rörets inre yta inverka
emellertid högst avsevärt. Det är därför av största vikt, att termometerröret tillverkas
med yttersta omsorg, så att dess inre hålighet överallt har samma vidd. Likaså får man
iakttaga yttersta försiktighet vid vätskans och rörets rengöring före fyllandet med
termometervätska.
Kontroll av rörvidden kan företagas på olika sätt. Enklast sker det om man vid
den fyllda termometern skakar loss en liten pelare av termometervätskan och genom
skakningen låter den intaga olika lägen i röret. Medelst ett avläsningsmikroskop kan
man sedan mäta denna vätskepelares längd i de olika lägena (fig. 524). Vid en
förstklassig termometer får denna längd uppenbarligen icke utfalla märkbart olika.
Rengöringen av termometerröret avser bortskaffandet av den tunna hinna av
föroreningar varmed rörets inre är belagt och sker enklast genom rörets urkokning i vatten
innan termometern tillverkas.
Bestämning av termometerns övre fundamentalpuukt. Den med 100° C betecknade
övre fundamentalpunkten skall motsvara vattnets kokpunkt. Men denna är ju, som
vi tidigare sett, i hög grad beroende av lufttrycket. Kokpunkten sjunker 0.037° C för varje
mm sänkning av lufttrycket, så att man överenskommit att 100° C skall motsvara
vattnets kokpunkt vid normalt lufttryck, d. v. s. vid ett barometerstånd av 760 mm. Med
hänsyn till tyngdens variation med latituden och kvicksilvrets täthets variation med
temperaturen får detta barometerstånd tänkas vara beräknat för 45° latitud och 0° C.
39—250164. Uppfinningarnas bok. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
