- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
610

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Termometerkontroll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

610

VÄRMET.

Man kom snart nog underfund med att även andra omständigheter äro bestämmande
för den temperatur vid vilken vatten börjar koka. Sålunda fann Gay-Lussac i början av
1800-talet, att om man kokar vatten i metallkärl, inträffar kokningen vid en något
lägre temperatur än vid kokning i glaskärl. Detta föranledde Biot att 1823 föreslå
kokning i metallkärl vid bestämning av termometerns 100°.

Den numera alltid använda, klassiska metoden att frigöra sig från kärlets inflytande
genom att låta termometern befinna sig i vattenångan ovanför det kokande vattnet

Fig. 525. Bestämning av
termometerns kokpunkt.

| Fig. 526. Den vid Bureau International des Poids et
Mesures använda apparaten för kokpunktsbestämning.

har till upphovsman den svenske fysikern Fredrik Rüdberg (1800—1839), vilken 1837
föreslog denna metod. Härvid använder man sig av ett dubbelväggigt kopparkärl, i
vilket termometern genom en kork instickes. Kärlets nedre, vidgade del (A i fig. 525) fylles
endast delvis med vatten, som blott sakta får koka, så att intet vatten stänker upp på
termometern. Vattenångorna strömma ut genom ett sid orör (r i fig. 525), sedan de först
stigit upp i kärlets inre del (röret B i fig. 525) och därefter på nedgående passerat mellan
väggarna (C i fig. 525). Eftersom vattenångan med större eller mindre hastighet rusar
ut vid r, måste ångtrycket uppenbarligen vara högre än yttre luftens tryck. Medelst en
liten, mitt för termometerkulan inmynnande vattenmanometer (till vänster vid r i fig.
525) avläser man detta övertryck, varmed barometerståndet sedan korrigeras.

Vid Bureau International des Poids et Mesures har man en av P. Chappuis
konstruerad, betydligt mera fullkomlig apparat, vilken återgives i fig. 526. K är kärlet för
vattnets kokning. Medelst en böjlig slang står vattenångan från detta kärl i förbindelse
med den dubbelväggiga behållaren A, vari termometern upphänges och som i detalj
synes i tvärgenomskärning på högra figuren. Vattenångan får strömma ut genom det
med vattenkylning utrustade dubbelväggiga röret E, där ångan kondenseras och
droppar tillbaka till kokkärlet. H är vattenmanometern och L en kikare, vari
termometer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free