Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Speciella vätsketermometrar - Pyrometrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
VÄRMET.
Olika Tätsketermonietrars teniiometerskalor.
Vätgastermometern Pentan Petroleumeter Toluol Sprit
æ 0 0 0 0
- 10 - 11.79 — - 8.54 - 9.31
— 20 - 23.08 — — 16.90 - 18.45
- 30 - 33.91 — — 25.10 - 27.44
- 40 — 44.31 — - 33.15 - 36.30
- 50 — 54.34 - 42.6 — 41.08 — 45.05
- 60 - 64.01 — — 48.90 - 53.71
- 70 - 73.39 — - 56.63 - 62.31
-100 - 100.00 - 80.2
-150 - 141.05 - 113.0
-180 - 164.70 —
-190 - 172.52 —
-200 - 180.33 - 140.7
Pyeometear.
Äldre pyrometriska metoder. Bestämningen av höga temperaturer har sedan gammalt
varit av stor betydelse för en hel del industrier, särskilt för glas- och
porslinstillverkning och vid den urgamla emalj eringstekniken. Även gjuteritekniken har i alla tider
varit ganska beroende av en god uppskattning av de temperaturer som gjutformar och
den smälta metallmassan äga. Sedan gammalt har man också haft sin uppmärksamhet
riktad härpå, men temperaturbestämningarna ha ända fram i vår tid mera grundats på
yrkesmannens vana och skicklighet än på objektiv mätning. Förutom dessa urgamla
tekniska verksamhetsområden, där man haft behov av höga temperaturers bestämning,
ha i vår tid tillkommit nya, såsom vid hetluftsbläster, härdugnar, bessemerblåsning,
oljeraffinering, fernisstillverkning m. m.
Yrkesmannen har inom dessa äldre verksamhetsgrenar huvudsakligen haft sin
uppmärksamhet riktad på två med den höga temperaturen sammanhängande
omständigheter, nämligen dels materialets under temperaturstegringen så småningom skeende
upp-mjuknande och dels, sedan temperaturen stegrats så att materialet börjar glöda, färgen
och intensiteten av materialets glödning.
Den förändring i materialets konsistens, som består i att hårdheten övergår i mer
eller mindre utpräglad mjukhet, har särskilt betydelse för porslinstillverkningen, där det
gäller att icke alltför mycket upphetta den ugn, i vilken de i den efter torkning någorlunda
hårdnade leran formade porslinsvarorna skola brännas för att sintra samman till önskad
hårdhet. Vid en för het ugn kan leran mjukna och det formade godset sjunka platt ihop
av sin tyngd. Säkrast undviker man sådana katastrofer, om man bestämmer ugnens hetta
med ett prov. Man behöver blott i ugnen insätta ett enkelt prov av ifrågavarande
material, innan man sätter in de dyrbart formade varorna.
Vid gjutning får formen varken vara för kall eller för varm i förhållande till den
smälta metallen. Är formen för kall avkyles metallsmältan och stelnar innan den hinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
