Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Pyrometrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEMPERATUR. PYROMETRAR.
629
Fig. 549. Termoelektrisk pyrometer monterad inuti ett ångrör.
Fig. 551. Normala skalor till termoelektrisk pyrometer för temperaturer
0c-l 000° C och 0—1 400° C.
Fig. 550.
Termoelektrisk pyrometer av
labora-torietyp.
Strålningspyrometrar. De i det föregående behandlade pyrometrarna kunna icke
med fördel användas vid temperaturer överstigande 1 400° C, för platinatermometern
räknar man som högsta temperatur 1 000° C och för den termoelektriska pyrometern
1 400° C. Visserligen anses det sedan gammalt, att man med dem bör kunna gå upp till
1 600° C, men detta är endast möjligt under laboratorieförsök, då sakkunnig hjälp vid
reparationer alltid står att finna. För tekniskt bruk är det emellertid icke rådligt att
belasta dessa pyrometrar så högt, enär detta medför extra kostnader för reser vpyr o metrar
och reparationer.
För temperaturer över 1 400°, vilka ju motsvara glödhetta, har man emellertid
numera tillgång till pyrometrar, som genom att utsättas för ljusstrålningen från de glödheta
föremålen direkt på en skala angiva temperaturen. Dylika s. k. strålningspyrometrar
voro i begynnelsen icke så fullkomliga, att de angåvo temperaturen direkt på en skala,
utan liksom vid äldre platinatermometrar fick man räkna sig fram till resultatet ur vissa
mätningar. De räkneformler, som härvid komma till användning, fås ur den ganska
djupgående teorien för temperaturstrålning, varför vi lämpligen uppskjuta denna teoretiska
behandling av strålningspyrometern till det kapitel, i vilket vi närmare redogöra för de
vid temperaturstrålningen gällande lagarna och mätmetoderna.
En föreställning om dessa höga temperaturer får man i fig. 552, som visar
temperaturfördelningen inuti en icke sotande gaslåga. Till höger synes en vanlig
Bunsenbrännare och till vänster en modifikation därav, en s. k. Mekerbrännare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
