Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Pyrometrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
VÄRMET.
vars gasutlopp genom ett galler uppdelats i en mängd småhål, varigenom en
väsentlig stegring av temperaturen erhålles.
Fig. 552. Temperaturfördelningen i en
vanlig Bunsenlåga (t. h.) och i lågan från en
Mekerbrännare (t. v.).
Férypyrometern. Utan att ingå på några teoretiska detaljer är det också möjligt
att klargöra verkan hos den enklaste av de på dessa grunder konstruerade pyro metrarna,
nämligen den år 1904 patenterade Férys strålningspyrometer, som numera föres i handeln
i ett för industriellt bruk synnerligen lämpligt
utförande. Fig. 553 återgiver det yttre av
denna pyrometer, som består av en på ett
stativ monterad cylinder anordning, från vilken
en kabel går till själva avläsningsinstrumentet,
som placerats på den låda, vari hela
instrumentanordningen förvaras. I denna figur är
pyrometercylindern riktad mot en öppen
gas-retort, vars temperatur gasverksarbetaren direkt
avläser.
Denna strålningspyr o meters konstruktion
och verkningssätt framgå av fig. 554, vilken
ger en bild av hur pyrometercylindern ser ut i
genomskärning. Strålningen tänkes komma
från A och tränga in i cylinderns ena,
vidöppna ända samt gå fram till den konkava
spegeln C, mot vilken ljusstrålarna reflekteras
och bringas att alla passera genom spegelns
brännpunkt eller fokus S, där ett termoelement
R är placerat. Från termoelementet går en
kabel till en millivoltmeter, vars skala direkt
graderats i temperaturgrader.
I stället för ett termoelement kan man i R placera någon annan
temperaturmät-ningsanordning, exempelvis en platinatråd tjänstgörande som platinatermometer eller
en bimetallisk spiral (jämför sid. 622), vilken försetts med en visare (fig. 555). En
dylik förenklad Férypyrometer är komplett sedan den monterats på stativet, men icke
alls så känslig som de vilka utrustats med termoelement.
Själva inställningen av Férypyrometern kräver några extra anordningar, synliga i
fig. 554. Spegeln C är genomborrad, och genom kikaren E kan man se in i pyrometern.
Alldeles framför termoelementet R är placerad en liten spegel M, vilken är försedd med
ett hål i mitten, så att de från C speglade strålarna kunna nå R. Mot denna spegel M
reflekteras det från observationsföremålet (ugnsöppning o. dyl.) kommande ljuset tillbaka,
varvid en del av ljuset tränger genom hålet i spegeln C. Det blir därigenom möjligt att
efter dubbel spegling se observationsföremålet genom kikaren E, så att man är i stånd att
skarpt inrikta pyrometern mot en bestämd önskad punkt av det heta föremålet, och det
blir då i denna bestämda punkt och dess allra närmaste omgivning som temperaturen
mätes. Pyrometern angiver därvid medeltemperaturen för hela den del av den glödande
kroppens yta, som genom speglingen kommer att täcka termoelementet; denna del av
den strålande ytan vilja vi kalla effektiva strålningsytan.
Vid pyrometerns inställning är det av största vikt, att spegeln C står så i förhållande
till elementet R, att strålarna verkligen alla riktas mot detta element. För den skull är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
