Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Värmets fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEMÄNGD OCH VÄRMEINNEHÅLL. VÄRMETS FÖRDELNING.
645
§ 792. På detta sättet verka faste kroppar på faste och flytande; flytande på
flytande och faste, och det utan åtskilnad, så vida man hittils funnit.
§ 793. Altså går elden ur kroppen, och sprider sig åt alla sidor, til dess han får
fästa sig i lika myckenhet vid andra närliggande kroppar: Om fördenskul månge
kroppar, både faste och flytande, äro på et rumrikt ställe, såsom järn, bly, marmor, hår, ull,
fiäder, bomull, tråd, kork, vin, vatten, vitriol-olja, kvicksilfver och dylike flere, och de
få, vara några timar tilsamman, blifva de alle lika varme, som med en god Thermo meter
kan märkas, änskönt rummet hvarken blifvit varmt af sol, eld eller menniskor. Ja, et
Thermoscop eller kroppar, som tillika med det samma inneslutas uti luftpumpen, eller
fullkomligen luft-tomt kärl, utvisa lika hetta, varandes den samma öfver alt lika utdelt,
så at uti en cubic-fot guld, luft och fiäder, lika eld innehålles: Månne detta härrörer
af Eldens spänstighet?»
Den uppfattning som efter Boerhaave här utvecklas berör en grundväsentlig sida
av värmets egenskaper. Vid den tidpunkt, då dessa åsikter utvecklades, hade man ofta
diskuterat detaljerna av värmeutbytet mellan olika kroppar. Att porerna hos materian
öppnas när den uppvärmes var en allmänt omfattad åsikt och likaså att eldämnet
därigenom lättare tränger in och uppvärmer kropparna. Men hur orsak och verkan här
växelverka var icke utrett, och än mindre hade man klart för sig varför olika kroppar
förhålla sig olika i detta avseende, så att eldfängda kroppar lättare flamma upp än andra.
Mången var benägen anse att kropparnas innehåll av eldämne under i övrigt samma
förhållanden är olika, så att eldfängda kroppar innehålla mer än andra. Boerhaaves
ståndpunkt är däremot icke denna. Boerhaave tänker sig att vid ett jämviktstillstånd, då
intet utbyte sker mellan olika kroppar, eldämnets jämvikt motsvarar en likformig
fördelning, så att lika volymdelar av olika kroppar vid samma temperatur innehålla
samma värmemängd.
Klingenstiernas kritik av Boerliaaves hypotes. De skäl Boerhaave angivit för sin
hypotes om ett lika rymdinnehåll av värmeämnet inom olika kroppar vid samma
temperatur äro icke så särdeles övertygande, men de passerade oanmärkta ända tills
Klingen-stierna uti sina anmärkningar till Musschenbroeks lärobok underkastade dem en
sträng kritik. Till ovan citerade § 793 fogar Klingenstierna anmärkningen:
»När åtskilliga slags materier någon stund legat i samma rum, at de fått taga til
sig en beständig temperatur af varma eller köld, så visa de alla enahanda grad, när en
god Thermometer, som äfven stått i samma rum, til dem appliceras. Af denna
observationen sluter vår Auctor med Herr Boerhaave (Elementa Cherniæ Tom. I. P. II p. 270.
Edit. Lugd. Bat. 1732 4:to), at Elden i bemälte rum öfver alt är lika utdeld, så at i en
cubic fot guld, luft och fiäder, lika mycken eld innehålles. Men jag tar mig den friheten,
at neka denna påfölgden. Ty om vi ponera, at elden, som finnes i rummet, är af den
egenskap, at han delar sig af sig sielf emellan åtskillige materier, i proportion af mate
-riernes täthet, sålunda, at eldens ymnighet i vatten, til exempel, är til dess ymnighet
i qvicksilfver, som vatnets täthet til qvicksilfvrets, och så vidare i alla andra
materier; så skulle ingen materia kunna värma eller kyla den andra, och altså ingendera
af dem kunna värma eller kyla Thermometern, sedan de alla i en tilräckelig tid legat i
samma rum, och altså skulle observationen visa sig lika i denna hypothesen, som i den
förra. Ja, varmen må dela sig jämt eller ojämt, dess utdelning må rätta sig efter
materiernes täthet på hvad sätt man kan fingera, allenast han tenderar til en ständig
status, så måste experimentet altid förhålla sig på enahanda sätt. Jag sluter häraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
