Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Värmet som mätbar storhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
VÄRMET.
Fig. 568. Johan Carl Wilcke.
ut. Det iskalla vattnet lemnade, uti blanning med lika mycket varmare vatten af 68
grader, efter regeln 34 grad, värma; men lika mycket snö efter vigten, förtog ej allenast all
denna värman, utan stadnade ock til en god del osmält qvar uti blanningen hvaruti
Ther-mometern nedföll till 0 eller frys-puncten. Som detta vid flera prof altid träffade in,
och vid alla proportionernas ändringar af snön til vatnet, altid en betydande del värma
gick förlorad, och den upkomne blanningens rest, rättade sig efter så väl myckenheten
af snö, som vatnets värma hvaruti den kastades; så försökte jag utröna lagen af detta
förhållande, eller någon regel, hvarefter blanningens
värma eller Thermometer-graden kunde i alla
händelser vetas förut.»
»Försedd med en qvick Vågbalk och god
Thermometer» grep sig Wilcke an att ur försök
utröna, hur det närmare förhöll sig med
avvikelserna från Richmanns regel. Genom sorgfälliga
temperaturmätningar vid blandningar av bestämda
viktdelar snö och vatten ansåg sig Wilcke kunna
konstatera »at värman uti blanning af vatten och snö,
icke såsom uti vatten med vatten, utan förlust
fördelas och verksamt qvarstannar, utan altid en viss
och beständig qvantitet däraf, svarande mot 72 gr. på
Thermometern,. går förlorad, hvilken snön, som i
detta afseende kan hållas för at äga et Negativt
tilstånd, drager åt sig eller förstörer, utan at
däraf blifva varmare, men väl flytande. Således åtgå dessa 72 gr. endast til
smältningen, hvarefter densamma förhåller sig lika med et fryskallt vatten, och tillåter den öfriga
värman at jämnt fördelas öfver hela massan. Om fördenskul en del vatten äger 72 gr.
värma, och en lika del snö lägges däruti, förtages all denna värma, och blanningen
blir frys-kall. Var åter värman 98 gr. gå de 72 gr. endast förlorade, men resten 26 gr.
fördelas på 2:ne lika massor, och lemnar således i blanningen 13 gr. värma qvar.
Äfvenså, då 3 delar vatten ägde 40 gr. värma, förtog en del snö 72 gr. af denna
värma, den resterande värman 120—72 = 48, fördelt på fyra lika massor, lemnade
i blanningen 12 gr.»
Värmeenhet. Smältvärme. För att i nutida språkbruk sammanfatta Wilckes rön
vilja vi först påpeka att Wilcke, vilken hela tiden står på den ståndpunkten, att han
uppfattar värmet som ett ämne, vars myckenhet kan uppmätas, som »måttstock» på denna
nya mätbara storhet vi än i dag kalla värmemängd använder det värme som behöver
tillföras en viss mängd vatten för att höja dess temperatur ett visst antal grader. I vår
tid gör man på samma sätt, blott med den ytterligare skärpning att man tager som
standardmängd 1 kg vatten (av 15° C, jfr sid. 657) och som standard för
temperaturökningen 1° C; den häremot svarande värmetillförseln kallas en värmeenhet eller
kalori och utgör internationell enhet för värmemängd.
Därnäst vilja vi för att samtidigt klarlägga innebörden av denna nya mätbara
storhet betrakta det vanligast förekommande fallet av värmetillförsel, då ett kärl
innehållande ämnet sättes över en eldstad, i vilken bränsletillförseln och draget regleras så,
att man kan anse att värme på ett likformigt sätt från eldstaden överföres till ämnet.
Innehåller kärlet 1 kg vatten, kommer temperaturen då att regelbundet stiga grad efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
