Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Värmet som mätbar storhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEMÄNGD OCH VÄRMEINNEHÅLL. VÄRMET SOM MÄTBAR STORHET.
649
valen för kalorimetrien, d. v. s. den gren av värmeläran
som avhandlar ämnenas direkta värmeutbyte och
därmed sammanhängande mätningar.
Från teoretisk synpunkt sett kan Richmanns lag
anses utgöra ett starkt stöd för hypotesen om ett
oförstörbart värmeämne, eftersom lagen just
konstaterar att vad en kropp avgiver i värme av andra
kroppar upptages till oförändrad mängd. De kalorimetriska
experimenten ha också mer än något annat bidragit
att hålla liv i föreställningen om ett värmeämne.
Fig. 566. Dubbelväggig
kalorimeter för blanduingsförsök,
utrustad med termometer och omrörare.
Fig. 567. Det inre kalorimeterkärlet
och omröraren från fig. 566.
Wilckes issmältningsförsök. Nästa betydelsefulla steg i utvecklingen av
kalorimetrien togs av den framstående svenske fysikern Johan Carl Wilcke (1732—1796).
Uti en i Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1772 tryckt avhandling Om
snöns kyla vid smältningen redogör Wilcke för en upptäckt, som både av honom själv
och sedermera även av de stora franska vetenskapsmännen Lavoisier och Laplace blev
utnyttjad till att i siffror få uttryck för de proportioner, i vilka värmets fördelning
sker vid temperaturutjämning mellan olika ämnen.
Vi återgiva de första sidorna i denna avhandling, som genom sin klara och rediga
framställning bättre än något referat låter läsaren taga del av den nya upptäckten:
»Et misslyckadt Försök, at genom smältning uti hett vatten blifva af med den
myckna Snö, som i år fallit på en liten gårdstomt, och hvarmed emot förmodan gick så
långsamt til, at ingen nytta däraf dragas kunde, gaf mig anledning at gissa, det någon
obekant omständighet var därunder förborgad, och at Snö-smältningen icke lyder de
lagar, som värmans fördelning, kroppar och i synnerhet vatten imellan, plägar följa.
mt -]- MT
Efter Richmanns bekanta regel ––-.—; finnes Thermometer-graden uti blanningen
° m + M
af två olika varma vatten, när massorne m, M, multipliceras med gradtalen t, T, af deras
värma, och summan af dessa Facta delas med summan af massorne. Nov. Comment.
Petropol. Tom. 1. p. 168. At detta, äfven i den händelsen då det ena vatnet är fry s-kallt,
träffar in, hade jag vid alla prof nogsamt ärfarit och trodde däraf kunna sluta; at snö,
som icke annat är än et fruset vatten och vid samma frys-punct smälter til nästan lika
kallt vatten, skulle förhålla sig på samma sätt, at nämligen väl kyla et varmare vatten,
men ock tillika däraf antaga en proportionerad värma. Men försöket slog helt annorlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
