- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
654

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Specifikt värme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654

VÄRMET.

graders varme; och således äfven sjelfva kropps-materiens eller partiklarnas
Specifica-varme, altid är lika och oförändrad densamma, ehuru absoluta-varmens myckenhet i
krop-parne efter Thermometer-graden til eller aftagit. De härvid fundne skillnader härröra
tyde-ligen deraf, at Thermometer-gradens afdelningar ej kunnat närmare än til fjerdedelar,
med visshet, observeras, och göra thermometerns än finare afdelning, til 10 och
20:dels grader, vid ytterligare prof, nödvändig.

§ 13. Häraf kan 2) slutas, at hvart och et ämne, hvaraf kropparne bestå, har dess
särskilt egna, Specifica och beständiga förmåga, at efter en viss myckenhet och proportion,
taga til sig, qvarhålla och åter meddela sjelfva Eld- och varme-ämnet eller den absoluta
-varmen; hvilken Specifica proportion emot andra materier, ej ändras, kroppen må erhålla
litet eller mycket deraf, i anseende til varmens absoluta mängd efter thermometerns så
kallade grader. Således kan denna beständiga proportion eller Specifica-varmen, vid alla
kroppar, en för alla gånger, genom försök, på förenämnde sätt, finnas och utsättas;
samt förhåller sig, i jämförelse med Specifica-tyngden vid de, uti tabellerna upförda
kroppar, sedan bråken reducerats til decimaler, på följande sätt.

Specif. tyngd Specif. varme
Valten 1.000 1.000 = 1.000
Gull 19.040 1 = 0.050
19.712
Bly 11.456 1 = 0.042
23.515
Silfver 10.001 1 = 0.082
12.010
Vismuth 9.861 1 = 0.043
23.082
Koppar 8.784 1 = 0.114
8.750
Messing 8.356 1 8.604 = 0.116
Järn 7.876 1 7.933 = 0.126
Tenn . . . 7.380 1 = 0.060
16.621
Zinck 7.154 1 = 0.102
9.730
Antimonium ? . 6.107 1 = 0.063
15.818
Agath 2.648 1 = 0.195
5.114
Glas .’ . 2.386 1 = 0.187
5.326

Jag bör väl icke utgifva denna Tabell för aldeles riktig, så vida dels
Thermometer-gradens nogare afdelning, dels lika ämnens olika art och beskaffenhet, dervid torde göra
någon ändring i talen, imedlertid inhemtas deraf nogsamt, at Kropps-ämnets
Specifica-varme ingalunda rättar sig efter Kroppens Specifica-tyngd och materiens täthet, utan följer
des egna okända lag, så at tätare ämnen, såsom guld, bly och vismut, innehålla en god
del mindre deraf, än glesare, såsom järn, zink, agath och glas; samt at vatnet, ehuru
lättast, har mäst af dem alla.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free