Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Specifikt värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEMÄNGD OCH VÄRMEINNEHÅLL. SPECIFIKT VÄRME. 655
Värmets ledning och strålning. Den nya betydelsefulla materialkonstant Wilcke
på detta sätt riktat vetenskapen med har sedermera blivit bestämd för en mängd
ämnen av andra forskare. Härvid har man alltmera förbättrat den experimentella
anordning medelst vilken bestämningen gjorts och sökt att i största möjliga mån
undanröja sådana omständigheter som kunna inverka menligt på bestämningens
tillförlitlighet.
De omständigheter som i högsta grad kunna förrycka den experimentella
bestämningens resultat äro de som orsaka värmeförluster till omgivningen. Man kan nämligen
icke syssla med värmeutbyte mellan olika varma föremål, utan att därvid även sker ett
icke avsett värmeutbyte med omgivningen. Detta värmeutbyte med omgivningen kan
i huvudsak tänkas försiggå på två olika sätt, nämligen dels genom s. k. ledning och dels
genom s. k. strålning.
Värmets överledning från ett föremål till ett annat, som är i beröring med det förra,
är välbekant från livets skilda områden och motverkas genom isolering med sådana
ämnen som utmärka sig genom dåligt ledande egenskaper, såsom trä, glas, luft m. fl.
Kokkärls handtag göras ofta av trä för att förhindra värmets ledning över i handen som
fattar i handtaget. Glas utnyttjas i fönsterrutor icke blott på grund av dess
genomskinlighet utan även genom dess väfmeisolerande egenskaper; och genom att i
dubbelfönster (»innanfönster») även mellan glasen innestänga luft uppnår man en mycket god
värmeisolering.
Värmeförlust genom strålning är även ett välbekant fenomen, som yttrar sig däri,
att även föremål som icke äro i direkt beröring med ett varmt föremål uppvärmas,
samtidigt som det varma föremålet avsvalnar. Till detta fenomen skola vi i ett annat
kapitel återkomma men vilja nu påpeka, att man konstaterat att denna värmeförlust till
omgivningen i hög grad beror på det varma föremålets yta. Är ytan sotad, sker
avsvalnandet som hastigast, men är ytan försedd med ett speglande metallskikt, bli
strålnings-förlusterna obetydliga, åtminstone om deras verkan blott får göra sig gällande under
en kortare tid. Detta har man sedan gammalt känt till även i vardagslivet och för den
skull till kokkärl och dylikt använt blankskurad metall.
Vid kalorimetriska bestämningar gäller det således att företaga alla värmeutbyten
på ett sådant sätt, att inga förluster genom ledning eller strålning uppstå.
Laboratorie-tekniken under det gångna seklet har också så pass målmedvetet arbetat i denna riktning,
att man lyckats framställa kärl, inom vilka kroppar kunna förvaras utan att något
nämnvärt värmeutbyte äger rum med kärlets omgivning. Ett dylikt kärl, utrustat med de
anordningar, termometrar och omrörare m. m., som behövas till mätningarna och
som vi redan på sid. 648 närmare beskrivit (se fig. 566, 567), kallas en kalorimeter.
Den i vår tid så mycket nyttjade termosflaskan är framsprungen ur de idéer som
varit ledande för kalorimeterns konstruktion och uppfanns av den engelske fysikern
Dewar för fysikaliskt ändamål. Termosflaskan består av en dubbelväggig glasflaska.
Rummet mellan väggarna är luftfyllt, och bägge väggarna äro överdragna med ett
speglande metallskikt. Värmeledningen motarbetas således efter samma princip som vid
innanfönstren och värmestrålningen efter samma princip som vid den blankskurade
kaffekannan, blott med den förbättringen att icke blott kärlets inre skyddas med en
blänkande yta utan även omgivningen utestänges av en dylik yta.
Kalorimetri. De kalorimetriska metoder Wilcke betjänade sig av voro ännu
mycket ofullkomliga, och de av honom bestämda värdena på specifikt värme för guld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
