Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Specifikt värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEMÄNGD OCH VÄRMEINNEHÅLL. SPECIFIKT VÄRME.
663
ytterligare stiga, och. man vore tvungen bortskaffa värme från gasen för att avkyla den,
så att totala temperaturstegringen blott bleve 1°. När gasen således får behålla sin volym
under uppvärmningen, åtgår det mindre värme till 1° temperaturstegring än om gasen
samtidigt får utvidga sig. Specifika värmet vid konstant volym
är således mindre än specifika värmet vid konstant tryck.
Man betecknar nu för tiden specifika värmet för en gas vid konstant volym med
cK och specifika värmet vid konstant tryck med cp, och dessa bägge storheter äro av
grundläggande betydelse för studiet av gasers egenskaper.
Laplace finner nyckeln till ljudhastighetens gåta. Vid de växlande
förtätningar och förtunningar som ila fram med ljudvågen genom en stillastående luftmassa
kommer varje liten del av denna luftmassa att växelvis sammantryckas och utvidgas,
med den påföljd att dess specifika värme ständigt undergår växlingar mellan ett största
värde cp och ett minsta värde cv. Härav följer en ständig växling i temperaturen med
ty åtföljande extra stegring i de tryckvariationer som redan vågen i och för sig ger
upphov till. Gasens elasticitet blir med andra ord förhöjd, och man kan, enligt vad Laplace
visade, anse att elasticitetskoefficienten ökas i proportionen cp : cr, så att ljudhastig-
1 /q
heten icke blir den av Newton beräknade utan \/ — gånger större.
Förhållandet mellan specifika värmet för en gas vid konstant tryck och vid konstant
• • c
volym betecknas numera internationellt med bokstaven k, så att k = och detta
c»
förhållande är således av allra största betydelse vid studiet av gasers
utvidgningsegen-skaper. Laplace ansåg sig ur Delaroch.es och Bérards bestämningar kunna draga den
slutsatsen, att specifika värmet för en gas vid konstant tryck är cirka en halv gång större
än vid konstant volym, så att k = 1.5.
Multiplicerar man den av Newton beräknade ljudhastigheten 283 m/sek. med )/1.5,
så får man 345 m/sek., ett värde som icke illa överensstämmer med det genom
experiment funna 337 m/sek. Emellertid var uppskattningen k = 1.5 icke så särdeles
tillförlitlig, och Laplace föreslog att man i stället skulle utnyttja experimentella bestämningar
av ljudhastigheten till att beräkna värdet på förhållandet k. På så sätt beräknade han
i sin 1816 publicerade avhandling att k = C— = 1.4252.
cp
Experimentell bestämning av förhållandet —. Det ligger något ganska
otill-Cp
fredsställande i att behöva tillgripa denna av Laplace föreslagna utväg att bestämma
förhållandet mellan de bägge specifika värmen en gas äger, och fysici ha icke heller
åtnöjt sig härmed utan sökt direkt bestämma både ifrågavarande förhållande k och
specifika värmet vid konstant volym.
Den av Crawford använda metoden att bestämma specifika värmet för en i en
behållare innesluten gas avser just specifika värmet vid konstant volym. Metoden är icke
särdeles tillförlitlig, och andra metoder ha därför uppfunnits av Mallard och le Chatelier
(1881) och av Joly (1886).
Av synnerligen stor betydelse för denna fråga blev en år 1819 publicerad avhandling
av de franska fysikerna Clement och Desormes. Denna avhandling avsåg egentligen
fastställandet av en absolut nollpunkt för temperaturskalan. Men den innehöll även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
