Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Specifikt värme - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
VÄRMET.
Fig. 573. Clement och Desormes
ballong för bestämning av —.
Cv
C
experiment som tilläto en indirekt bestämning av förhållandet och denna metod har
sedermera kommit till upprepad användning för detta ändamål.
Vid Clement och Desormes metod använder man sig av en stor glasballong (A i
fig. 573) med ett rymligt kranförsett tillopp (c i fig. 573). Till ballongen leder också ett
annat smalare rör (d i fig. 573), som doppar ned i ett kärl med kvicksilver eller
svavelsyra och som tjänstgör som manometer. Först öppnas
glasballongens huvudkran (c), varefter den i glasballongen
innestängda gasen, vilken äger yttre luftens tryck,
delvis utpumpas. Kvicksilvret (eller svavelsyran), som före
pumpningen stått lika högt i röret (d) som i yttre kärlet,
suges härvid upp ett visst stycke h, därefter frånstänges
luftpumpen, och i stället får luft utifrån genom
huvud-kranen (c) inrusa i glasballongen, tills kvicksilvret åter
sjunkit i nivå med nivån i kärlet, varefter huvudkranen
hastigt stänges. Liksom vid Gay-Lussacs försök kommer
den i glasballongen kvarstannande gasen att under det
hastiga inströmningsförloppet hoptryckas och uppvärmas.
Detta visar sig en stund efter det att huvudkranen
stängts, ty då har den instängda gasen åter hunnit
avsvalna, så att dess tryck åter blivit lägre än yttre
luft
trycket. Kvicksilvret (eller svavelsyran) kommer därför under avsvalningen att åter
stiga ett stycke h’ i glasröret. Förhållandet mellan denna sista stighöjd li och
skillnaden h—li mellan kvicksilvrets bägge stighöjder kommer då enligt teorien att giva
c c lil
ett värde på —, så att A = — . För luft kan man ur Clement och Desormes
cv cc h—h’
försök beräkna k = 1.35 7.
En noggrann teori över detta försök visar att sambandet mellan k och
tryckförändringarna icke är fullt så enkelt annat än om tryckförändringarna äro ganska små.
Emellertid har metoden underkastats noggrann prövning och teorien för densamma
fullkomnats, så att de genom densamma erhållna värdena på k blivit synnerligen
tillförlitliga.
För enatomiga gaser, såsom argon, helium, kvicksilverånga, visar det sig, att man
får i det allra närmaste k = g = 1.667. För tvåatomiga gaser, såsom syre, väte, kväve,
vilka icke annat än med största svårighet låta sig överföras i vätskeform, får man
däremot k = 1.41; för övriga gaser, såsom klor, kolsyra, ammoniak m. fl., har man däremot
genom praktiska bestämningar fått i det närmaste k = 1.3.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR! GENOM
VÄRMEBEHANDLING.
Människans kännedom om värmets inflytande på materian är urgammal.
Metallers-smältning och gjutning i formar, vari smältan får stelna till nyttiga föremål, samt
havsvattnets indunstning, tills endast ett snövitt saltlager återstår, äro tekniska processer
som även på ganska tidiga kulturstadier fått betydelsefull användning.
Kristallers-framväxande ur indunstade lösningar och vätskors utvinnande ur destillations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
