Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Materians latenta värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<666 VÄRMET.
med den tid det tager att på samma eldstad under enahanda förhållanden uppvärma
samma mängd vatten ett visst antal grader, lyckades Black uppskatta tiden för det
fullständiga överförandet av kokande vatten till ångform till att vara 540 gånger så
lång som tiden för att höja vattnets temperatur 1°.
Den värmemängd, mätt i kalorier, som åtgår att vid kokpunkten överföra ett
kilogram av en vätska till ånga kallar man numera för vätskans ångbildningsvärme. Black
uppskattade således vattnets ångbildningsvärme till
540 kalorier.
Ungefär samtidigt med Black sysselsatte sig
den store ångteknikern James Watt (1736—1819)
med frågan om bestämning av vattnets
ångbildningsvärme, en för ångmaskinstekniken
grundläggande uppgift. Watt kokade en viss mängd vatten
i en tekanna, från vars pip han ledde ångan ned i ett
kärl innehållande vatten, ursprungligen av 11°, varest
vattenångan genom avkylningen åter förvandlades
till vatten. Han avpassade den vattenmängd som
behövdes för att av det hela få nätt och jämnt
kokande vatten, och det visade sig, att härtill åtgick
6 gånger så stor mängd, som den i tekannan införda.
Tog han mer än 6-faldiga mängden, fick blandningen
lägre temperatur än kokpunkten, och tog han mindre
mängd, blev icke all ånga överförd till vatten. Härav
kan man beräkna ångbildningsvärmet till att vara
534. För varje kg vatten som upphettas från 11° till kokning, d. v. s. vars temperatur
ökas med 89°, åtgå nämligen 89 kalorier, således för 6 kg åtgå 534 kalorier, just den
värmemängd 1 kg vattenånga av 100° enligt Watts försök avgiver för att övergå till
kokande vatten.
Watts beräkning avser egentligen bestämningen av det värme en viss mängd ånga
-avgiver då den genom avkylning kondenseras, och detta visar sig just vara samma
värmemängd som vattnet upptager då det överföres till ånga. Detta konstaterade även
Black, som i likhet med Wilcke även insett, att den värmemängd isen upptager när den
smälter är lika stor som den värmemängd samma mängd vatten avgiver vid frysning.
Blacks lära om det latenta värmet. Black var en avgjord anhängare av åsikten
om värmet som ett oförstörbart ämne och kom mer än någon att genom sin auktoritet
bidraga till att denna lära, trots all så småningom uppdykande kritik, kom att så länge
leva kvar i vetenskapen. Blacks uppfattning om smält- och ångbildningsvärmets natur
präglades därför av denna åsikt. För Black stod det klart, att man i smält- och
ångbildningsvärmet hade att se orsaken till ändringarna i aggregationstillstånd.
Fahrenheits försök med vattnets underkylning (se sid. 681), varvid värme plötsligt
frigöres i stelningsögonblicket, så att temperaturen ögonblickligen springer upp till 0°,
visar enligt Black, att det är just frånvaron av detta vid frysningen friblivna värmet
som väsentligen skiljer vatten från is. Isen saknar detta värme, men vattnet har det
bundet vid sig; värmet har på ett förborgat sätt, latent, samman med isen bildat vatten.
På samma sätt visade hans eget försök med överhettning av vattenånga över 100°,
genom dess innestängning i en tillstängd tekanna, att så snart ångan fritt fick strömma
Fig. 574. Joseph Black.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
