Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Materians latenta värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. MATERIANS LATENTA VÄRME.
667
ut, temperaturen hastigt sjönk till 100°, samtidigt med att det då frigjorda värmet
möjliggjorde en hastig förvandling av en motsvarande mängd av det överhettade vattnet till
ånga. Vattenånga och vatten skilja sig endast därigenom, att vattnet berövats
ångbild-ningsvärmet, som i ångan finnes fördolt som latent värme. Det latenta värmet kan
bortskaffas genom avkylning, och då övergår vattenånga till vatten, liksom vatten
övergår till is.
Den Blackska läran om latent värme, vilken han genomförde och motiverade mera
ingående, än vi här anse behövligt att ingå på, har även från modern ståndpunkt
ett visst sanningsvärde, ehuru man fullständigt måst frångå den Blackska uppfattningen
om värmet som ett ämne för att i stället uppfatta värmet som en energiform. Ty om
man i modern anda, så som Lavoisier och Laplace först föreslagit (se sid. 739), uppfattar
värmet som rörelseenergi hos ett ämnes smådelar och om man vidare i nutida anda
uppfattar olikheten i aggregationstillstånd såsom en olikhet i molekylernas inbördes
läge och rörlighet, kan man ju anse, att det är den inre molekylära energien som
påverkas vid värmebehandling och därigenom blir avgörande för aggregationstillståndet,
även om denna inre molekylära energi ej längre enbart består av molekylärrörelse
utan även delvis motsvaras av den potentiella energi som härrör från förändringar
i molekylernas inbördes avstånd och gruppering. Den moderna uppfattningen är
dock väsentligt mera träffande och djupgående än den Blackska, eftersom den även
tager hänsyn till värmeenergiens förvandling till andra energiformer.
Crawford—Irvines teori om specifika värmet. Blacks lära om det latenta värmet
stod icke oemotsagd. Till och med hans egen assistent Irvine tog avstånd därifrån och
såg i likhet med Crawford värmeutvecklingen vid övergång från ånga till vätska och från
vätska till fast kropp icke som orsak till förändringen utan i stället som en följd
av att samma ämne i olika aggregationstillstånd har olika
specifikt värme. När specifika värmet minskades vid övergång från t. ex. vätska till
fast kropp, kunde ju värmekapaciteten icke medgiva, att den fasta kroppen innehölle
lika mycket värme som vätskan vid samma temperatur, därför måste värme avgivas.
Några mätningar till stöd för sin teori utförde de icke; de skulle då snart
kunnat övertyga sig om ohållbarheten i sin ståndpunkt. I alla händelser kunde man från
deras ståndpunkt icke på ett nöjaktigt sätt förklara förloppet i de nyss nämnda
försöken med vattnets överkylning resp, överhettning. Black framhöll med eftertryck att
enligt de gängse åsikterna man väl närmast borde vänta sig, att när pipen på tekannan
öppnas, allt vatten skall förvandlas till vattenånga. Invändningen är visserligen
icke så tungt vägande, ty den Crawford—Irvineska teorien skulle väl i stora drag
kunnat göra reda för även detta förlopp. Men går man in på detaljerna och gör
numeriska bestämningar av såväl ångbildningsvärmet som specifika värmet för vatten och
vattenånga, skulle man genom dessa siffervärden få en möjlighet att påvisa den
Craw-ford—Irvineska teoriens ohållbarhet. Historiskt har den dock spelat en stor roll och
förtjänar på den grund omnämnande i detta sammanhang.
Några värden på ämnens smältvärme. Uti nedanstående tabell anföra vi
smält-värmet och ångbildningsvärmet för en del ämnen, och vi påpeka samtidigt, att metallerna
ha väsentligt lägre värden än vatten, men att vanligt koksalt däremot har väsentligt
högre smältvärme. Man kan dock säga, att vattnet intager en undantagsställning i
naturen både genom sitt höga smältvärme och sitt höga ångbildningsvärme, ävensom
att detta förhållande har en synnerligen stor betydelse för väderlek och klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
