Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Heterogena jämviktssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
VÄRMET.
och omvänt kondenseras en del vattenånga till vatten, ifall man avkyler ångpannan.
Systemet är således reversibelt, och häri kan man se en bekräftelse på att termisk
jämvikt råder.
Vi veta att vid avkylning av en smälta, som befinner sig just vid smältpunkten,
stelning äger rum med ty åtföljande värmeutveckling, liksom destillationsprocessen visar,
att vid avkylning av en ånga vid kokpunkten kondensation äger rum, varvid denna
ävenledes åtföljes av värmes frigörande. Vi veta även omvänt, att värmetillförsel i
dessa bägge fall medföra en övergång till vätska resp, till ånga under upptagning av
värme, och att denna upptagning av värme gör att temperaturen icke ändras. Denna
egenskap är gemensam för alla heterogena jämviktssystem och har föranlett
Nobelpristagaren van’t Hoff att uppställa följande princip för rörlig jämvikt:
Vid ett jämviktssystem är varje vid uppvärmning
inträdande företeelse förknippad med v ä r m e f ö r b r u k n i n g
och varje vid avkylning inträdande företeelse
förknippad med värmeutveckling.
Vid gaser och i mindre grad även vid vätskor och fasta kroppar kan jämvikten
också förändras genom tryck. Om man exempelvis har ett med rörlig kolv försett
cylindriskt kärl, inuti vilket finnes en vätska, och man genom att utdraga kolven ökar
volymen av rummet ovanför vätskan, så kommer trycket av den i detta rum befintliga
ångan att minskas, med den påföljd att en livligare avdunstning äger rum från vätskans
yta: ångmängden ökas på bekostnad av vätskemängden. Sammantrycker man
däremot ångan, så kommer den att kondenseras, så att i stället vätskemängden ökas på
ångmängdens bekostnad.
Samtidigt med att en ånga genom kondensering förvandlas till vätska avgiver den
värme som kommer den övriga ångan till del. Å andra sidan får en gas stark
benägenhet att utvidga sig, då den uppvärmes. Man kan således säga att en sammantryckning
av en ånga har till följd, att i första hand värme utvecklas, i andra hand försvåras
sam-mantryckningen samtidigt genom denna värme. På liknande sätt medför en utvidgning
i första hand ångbildning med ty åtföljande avsvalning, som i andra hand verkar
hindrande på utvidgningen, så att man med fransmannen H. Le Chatelier (1884) kan uttala
Le Chateliers princip.
Vid ett ämne eller system av ämnen kommer varje av
en yttre orsak inträdande förändring att gå i sådan
riktning att orsaken motverkas.
Uppenbarligen omfattar Le Chateliers princip den van" t Hoffska principen som ett
specialfall, liksom den omfattar nyss anförda exempel på utvidgningens inflytande på
en ånga. Men Le Chateliers princip är ännu mera omfattande, och man skulle kunna
räkna upp en utomordentligt stor mängd fall som bestyrka dess allmängiltighet. Vi
vilja blott anföra några få.
När en kropp (en metalltråd, stav el. dyl.) sträckes av yttre krafter, så avkyles den,
varigenom längdökningen försvåras.
När ett salt löses i vatten, så sker vanligen en samtidig sänkning av temperaturen,
vilket i själva verket har till följd att lösningsförloppet försvåras, eftersom saltet
vanligen löser sig lättare i varmt än i kallt vatten.
När en gas, t. ex. vid pumpning, i en cylinderpump (jämför pneumatiska elddonet
sid. 661) hastigt hoptryckes, uppvärmes den, varigenom komprimeringen försvåras, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
